Martin Bahne spelar Jesus i årets Via Crucis i Helsingfors. FOTO: Frank Leiman

Martins väg till korset

Påskvandringen Via Crucis involverar över hundra skådespelare.
25.3.2013 kl. 11:02
Via Crucis i Helsingfors är ett ekumeniskt projekt som involverar över hundra skådespelare, både amatörer och proffs.. I år spelas huvudrollen som Jesus av skådespelaren Martin Bahne.

Hur kom det sig att det blev du som spelar Jesus i år?

– Jag känner regissören Mikko Lammi sedan tidigare och han frågade om jag vill ställa upp.

Hur reagerade du på förslaget?
– Det behövdes ingen övertalning. Det är ju en stor sak att få vara med i ett så här unikt och stort projekt.

Hur har du förberett dig för rollen som Jesus?
– Jag har försökt ta reda på hur man ser på Jesus i bland annat andra religioner. Jag ville få en så bred bild som möjligt av honom. Jag vill inte grunda rolltolkningen på fabler.

Har du jämfört manuskriptet med evangeliernas Jesus?

– Nej, jag har inte läst Bibeln. Jag vill göra en rolltolkning som talar till vår tid och som har något att säga människor i dag.

Hur är påskvandringen uppbyggd?

– Den är indelad i fyra olika scener. Den första scenen är när Jesus rensar templet från månglarna och fördömer prästerna. Efter det rämnar han inombords. Den första och den andra scenen spelas i Kajsaniemiparken på två olika ställen.

I scen två har vi nattvarden och Judas svek och Jesus är besviken på sina lärjungar. I den här scenen blir han anhållen.

I den tredje scenen har vi rättegången med Pilatus och Petrus som nekar till att han känner Jesus. Den här scenen spelas på ständerhusets trappa.

I den fjärde scenen blir det vandringen till Golgata och korsfästelsen.
Har du någon favorit bland de här scenerna?

– Scen två där Judas sviker Jesus tycker jag är intressant. Det finns en svikare i oss alla. Sveket kommer som en överraskning liksom resten av dramats händelser. Jesus är djupt förvirrad och för att berättelsen ska fungera dramatiskt kommer allt som händer att vara en överraskning för de inblandade.

Vilket är Via Crucis budskap?
– Det finns både ett positivt och ett negativt budskap. Det negativa är när folkmassan blir som en enda röst. Pilatus är den enda som tycker att Jesus är oskyldig. Man kan dra paralleller till fascism och liknande fenomen.
Det positiva i det här dramat är det goda som kommer ur det. Kärleksbudskapet och budskapet om nåd.

Tror du att Via Crucis kommer att påverka dig själv?

– Jag har höga förväntningar. Jag hoppas jag kommer ut som en renare människa och med större nåd gentemot mig själv.
Jag tycker också det är viktigt att det är ett ekumeniskt projekt och att olika kyrkor är med.

Det är inte så ofta man får spela för en publik på närmare 16 000 människor. Att det är så många skapar säkert en alldeles speciell atmosfär.

Kommer alla att kunna höra vad som sägs?
– Vi använder ljudteknik och dramat har en mycket rik ljudvärld med musik och solosång.

Hur mycket har ni repeterat?
– Från och med i dag (14.3) repeterar vi varje kväll så det blir två veckor. På skärtorsdag har vi generalrepetition. Vi har övat i olika kyrkliga lokaler.

Nyligen var det premiär på La Strada, en pjäs som du regisserat. Var fick du idén till den?
– Jag läste om ett rättsfall där en 16-årig rumänsk flicka såldes till en massa finska män för en spottstyver. Sutenören behöll så gott som alla pengarna själv. Det var ett hejdlöst utnyttjande.
Jag ville göra något om systematisk arbetsrelaterad människohandel. Ekonomiskt handlar det om enorma summor som omsätts inom människohandeln på global nivå. Bara inom narkotikahandel är summan större.
Jag har lånat pjäsens huvudkaraktärer från Fellinis film La Strada.
Tomas von Martens



BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28