Vakna, videung nu kommer han!

I dag rider Jesus in i Jerusalem. Igen.
24.3.2013 kl. 09:00
Palmsöndagen, som firas i helgen, är startskottet för stilla veckan och de dramatiska sista dagarna i Jesus liv. Texten i gudstjänsten handlar om när Jesus rider in i Jerusalem på en åsna under folkets jubel.

Ren och skär provokation

Ordet ”startskott” träffar rätt i många bemärkelser. Det som händer enligt evangelietexten för palmsöndagen är en ren proklamation, som bara kunde sluta på ett enda sätt för huvudpersonen. På samma sätt som skotten i Sarajevo utlöste den svarta veckan med krigsförklaringar som ledde till första världskriget blev intåget i Jerusalem gnistan för överhetens vrede.

– Det är uppenbart att Jesus är helt på det klara med vad det är han ska göra. Han visar det offentligt och ser systematiskt till att han ska uppfylla de gamla profetiorna om honom, säger KP:s husexpert i praktisk teologi docenten Yngvill Martola.

Men när han gör det innebär det också något annat.

– Det är en alldeles tydlig proklamation, det ser man i hur noga Jesus var i sina förberedelser. I den meningen var det också en klar provokation mot Rom.

Han väljer att hälsas som en kung i ett belägrat rike där det inte fanns plats för några andra kungar än den romerske kejsaren. När Jesus dessutom hälsas med de gamla judiska segerattributen för en triumferande kung, palmbladen, är slutet skrivet.
 
Vide liten var enda livstecket
– Palmerna är en sed som fortfarande har stor betydelse i judiskt firande, där man också gör stora ansträngningar för att skaffa fram bladen, säger Martola.

Här i Norden byttes de ut mot kvistar av vide eller sälg. På finska får de ibland heta ”palmut” och namnet syns också i Västsverige och en del finlandssvenska dialekter. Varför just videkissor?

– Tja, de är ju det enda hos oss som visar något livstecken den här tiden på året. Det kunde ju ha varit grankvistar också, de är ju gröna året om, funderar Martola.

Magiska krafter gav bannlysning
Under den katolska tiden brukade man välsigna videkvistarna i palmsöndagens mässa. Folk tog sedan hem de välsignade kvistarna och hängde upp dem i hemmen som skydd mot sjukdomar och andra farsoter. Men fem år efter att Sverige officiellt hade brutit med Rom sopades också välsignelsen av videkissorna ut.
 
Det fanns kanske en annan orsak till valet av just den här växten än att den blommade vid en lämplig tidpunkt: Videväxterna, med det botaniska namnet salix, är urgamla medicinalväxter tack vare den salicylsyra som gett dem deras namn. (Något som senare vetenskapsmän på 1800-talet skulle identifiera som ett effektivt värkmedel, aspirin.) Därför hade videväxterna ett rykte om sig att ha magiska krafter.

Trolldomskopplingen oroade kyrkan. Därför förbjöds den katolska palmvigningen vid ett kyrkomöte i Örebro år 1529 med motiveringen:
”Palm viges icke, ej heller brukas därtill att han skulle hava besynnerlig makt, der man skall sätta tröst till, utan till en åminnelse, att folk strödde palmkvistar i vägen för Kristus.”

I den katolska kyrkan finns palmprocessionerna kvar. Ibland sparas de torra bladen hela året, för att brännas till aska när fastan inleds på askonsdagen, dagen efter fastlagstisdagen. Askan kan blandas till en pasta som prästen använder till att teckna ett kors i pannan på dem som blir välsignade.

– Jag har ibland haft askonsdagsmässor på stiftsgården Lärkkulla i Karis i samband med kurser jag hållit där, berättar Yngvill Martola.
I vårt lands andra folkkyrka, den ortodoxa, välsignas videkvistarna.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

May Wikström



ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39