På tal om påvevalet: liberal eller konservativ?

Katoliken Sara Torvalds frågar i veckans Radbyte varför redaktioner inte har journalister som har förutsättningar att förstå vad som händer inom den kyrkliga sfären.
21.3.2013 kl. 11:43
Bevakningen av religionsfrågor i sekulära medier präglas av hur smalt – och tendentiöst – man ser på det här med religion. Om en artikel eller ett inslag berör Katolska kyrkan så ”ska” det bara handla om sex: om preventivmedel och abort, om enkönade parförhållanden och pedofili. Som om det största kristna samfundet i världen inte hade något annat för sig.
Utifrån klassificeras jag som konservativ för att jag – i mina ögon föga överraskande – följer Kyrkans lära. Men i katolska sammanhang handlar axeln konservativ-liberal oftast om något helt annat, främst mässan. För eller emot tridentinsk mässa? För eller emot vilken tolkning av Andra Vatikankonciliets texter? I vilken utsträckning vill du eller vill du inte ha kvar latinet? Det är på riktigt de frågorna som väcker starka känslor i katolska församlingar i Finland och världen över. Inte abort. Den saken är vi ju överens om: du ska inte döda.
Att Katolska kyrkan sedan påven Leo XIII och slutet av 1800-talet har haft en stark social lära ignorerar massmedierna i allmänhet totalt. Hans encyklika Rerum Novarum ser fel och brister i både socialism och kapitalism och lyfter fram alla människors rätt att försörja sig och sin familj på sitt arbete i stället – nästan så långt har väl en del tänkare i ”västvärlden” tagit sig i dag, men ändå är det vi katoliker som är efter på något sätt?!
På en vanlig redaktion finns i dag journalister som är specialiserade på sport, ekonomi och politik – men det är ingen självklarhet ens för större redaktioner att någon borde vara expert på religionsfrågor och ha förutsättningar att förstå skeenden när det händer något inom den kyrkliga sfären.
Den okunskapen drabbar inte bara Katolska kyrkan. Kunskaperna om Ortodoxa kyrkan i Finland är ofta inte ett dugg bättre och skrämmande är att många journalister inte ens verkar har koll på Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, trots att den är det överlägset största samfundet i vårt land. Mina förutsättningar att förklara den katolska sakramentssynen minskar drastiskt när själva ordet ”sakrament” inte längre har någon betydelsebärande innebörd.
Utan ordet sakrament kan jag inte förklara vad det innebär att vara katolik. För i motsats till pedofili och könsfrågor är det faktiskt sakramenten som utgör hjärtat i katolicismen. Utan sakrament finns Katolska kyrkan helt enkelt inte.
Jag är alltså varken konservativ eller liberal, jag är sakramental. I centrum finns alltid altarets allraheligaste sakrament: Kristus.

Skribenten är Katolska kyrkans representant i Ekumeniska Rådets Sektion för finlandssvensk ekumenik.
Sara Torvalds



romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06

föräldraskap. "Det här är hennes första hjärtesorg och jag vet att det inte är den sista." 2.9.2020 kl. 00:01

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14