– Vi får vara glada och tacksamma över den medicinska forskningen som ger helt nya livsmöjligheter. Den är i högsta grad helbrägdagörande, säger kyrkoherde Håkan Djupsjöbacka i Liljendal. Han ser ingen motsättning mellan bön och medicin. (FOTO: Rolf af Hällström)

Bön hör hemma i kyrkan

– En sån tajming, säger kyrkoherden i Liljendal Håkan Djupsjöbacka som liksom alla andra präster i stiftet hade Jesus och den onda andarna som predikotext söndagen efter MOT-programmet i tv.
17.3.2013 kl. 12:00
Tunga moln över folkkyrkan, skrev lokaltidningen Östra Nyland i sin uppföljning av MOT-programmet om bön och demoner. Samma tanke har också Håkan Djupsjöbacka, fast inte på det sätt som journalisten tänkt. Om det är så att en predikant framställs som en fara för folkkyrkan bara för att hon talar om demoner i vår civiliserade tid är det oroväckande. Att kyrkans folk gått på det här utan dess mer analys, det är för Liljendalherden tunga moln över kyrkan.

– Hur många har inte blivit välsignade och hjälpta av att ha fått bönestöd i sin sjukdom?

Att förkunna tro
Djupsjöbacka gör ett hopp till Carl-Erik Sahlberg, den riksbekanta S:ta Claraprästen i Stockholm som också är docent i kyrkohistoria, och lånar en bild från hans bok ”Missionens historia genom två tusen år”.
Av alla människor som ”förts till Kristus” har 70 procent gjort det efter år 1900. 70 procent av alla som gjort det på 1900-talet har gjort det efter år 1945. 70 procent av alla som förts till Kristus efter år 1945 har gjort det efter år 1970.

Medan folket i Norden och Europa lämnar sina folkkyrkor är kristendomen på stark frammarsch på annat håll.

– Jag tror inte vi har tilräcklig inblick i den här ”kyrkbävningen” som går igenom tredje världen, säger Djupsjöbacka.

Alla de här växande kyrkorna lever i dialog med det omkringliggande samhället. En dialog som sker i spänningen mellan två poler som teologen Peter Wagner kallar tolerans och sanning.

De samfund som uppfattar Bibeln som Guds levande ord och tilltal brukar framhålla sanningen och brukar inte sällan hamna i konflikt med det omgivande samhällets värderingar.

– Men det är just i den här spänningen som Guds rike går framåt. Församlingen har något att ge som inte finns på annat håll, menar Djupsjöbacka.
 
Det som en förkunnare ska göra är att förkunna gudsriket, Kristus och tro. En tro som går ut över de etablerade psykologiska och filosofiska förklaringarna.

Förbön en viktig nisch
Kärnan i budskapet för den tredje söndagen i fastan står sig. Det står om Jesus att han inte kunde göra några mirakler i sin hemstad Kafarnaum för där fanns ingen tro.

– Alltid när Jesus gjorde under fanns där en tillstymmelse till tro. Vid bröllopet i Kanaan var det hos Maria den tron fanns. Det behövs någonting av en trosatmosfär för att Guds rike ska slå igenom.
Att det bakom varje sjukdom skulle stå en demon håller han inte med om.

– Jag är inte du med Pirkko Jalovaara, men den förbönstjänst hon utför är en nisch som är mycket naturlig för kyrkan. Eller som åtminstone borde vara naturlig för kyrkan.

Samtidigt är den en mycket ömtålig och skör nisch och det är klart att klumpfotiga intramp skadar mer än de bygger upp.

Dödens väntrum
Djupsjöbacka har ingen förståelse för att bön och helande placeras i ett motsatsförhållande till medicin och forskning. För drygt tjugo år tillbaka i tiden hade han en tumör på flera centimeter vid hjärnan, hans ögon såg i olika riktning och blodvärdena var eländiga. Han upplevde sig som på soptippen, glömd av Gud.

Då ställde folk upp med förbön. Dåvarande biskopen Erik Vikström kom enkom in till sjukhuset för att med handpålägggning be för sin präst i cafeterian. Nattmissionären Arvid von Martens kom och lade händerna på hans huvud i förbön i korridoren där folk kom och gick. Han lämnade efter sig en lapp med ordet ”denna sjukdom är inte till döds utan till mitt namns förhärligande”. Kort och hälsningar om förbön kom från alla håll i Svenskfinland, Sverige, Norge, England, Hong Kong, Namibia och Taiwan.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Rolf af Hällström



bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34