Skådespelaren oskar Pöysti brottas i monologen Tröst med både egna och andras frågor om livets mening och meningslöshet.(FOTO: Tomas von Martens)

Varför är det genant att prata om Gud?

Vårens turnépjäs på teater Viirus är ett personligt samtal om tro och tvivel, om behovet av mening, om kyrkans identitetskris och om ett samhälle som slutar tala om de viktiga existentiella frågorna.
7.3.2013 kl. 09:42
Monologen Tröst framförs av skådespelaren Oskar Pöysti som är tillförordnad konstnärlig ledare för Viirus. Monologen är den andra delen i en Helsingforstrilogi där den första delen Aurora Helsinki (2011) handlade om psykiskt illamående.

– Det handlar inte specifikt om Helsingfors och trilogin kunde lika väl heta Verklighetstrilogin eller Samtidstrilogin, säger Oskar Pöysti
.
Pjäsen har han skrivit tillsammans med Akse Pettersson som är konstnärlig ledare för Teatteri Takomo och som tidigare regisserat Det lystna landet (2012) på Viirus.

Texten till pjäsen baserar sig på ett omfattande researcharbete i vilket de biståtts av Anne Nickström. För pjäsen har de intervjuat både konservativa och liberala präster, agnostiker, fritänkare, ateister, troende och icke-troende av olika slag. De tog också kontakt med teologiska fakulteten.

– Utgångspunkten var att vi ville veta hur folk tror i dagens Helsingfors och i Finland, säger Pöysti.

Det dokumentära materialet skrevs ned varefter det bearbetades till en monologtext genom diskussioner och improvisationer.

– Det här var ett tema och ett projekt som jag länge hade velat göra. Jag har funderat mycket över livets stora frågor och i ett skede gick jag igenom en existentiell kris. Den utmynnade i att jag tvingades konstatera att jag konstigt nog tror på Gud.

Det konstiga med att tro på Gud handlar om att Pöysti växt upp i en sekulär konstnärsfamilj där det betraktats som mer eller mindre självklart att Gud inte är en verklighet att räkna med.

– Jag levde med den uppfattningen länge. Det här livet är allt som finns och när vi dör så släcks lamporna slutgiltigt. I det långa loppet märkte jag att jag mådde jättedåligt av att leva med en sådan sanning, säger Pöysti.

Progressiv arrogans
Han upplevde att det var genant och pinsamt att tala om Gud. Det verkade vara en grundattityd i samhället.

- Jag märkte att det finns en stor arrogans mot religiösa frågeställningar. Speciellt i kretsar som uppfattar sig själva som progressiva. Folk sätter sig ibland på höga hästar. Om det tidigare varit tabu att vara ateist så har det nu svängt åt andra hållet. Den som tror betraktas med skepsis eller kanske med förakt.

Pöysti hoppas att han med pjäsen Tröst ska kunna medverka till att människor börjar fundera mera på frågor om tro och livets mening.

– Själv har jag upplevt en nästan permanent ambivalens i de här frågorna. Ett frågande, funderande och sökande som aldrig tar slut. Fast jag kan ligga i sängen och be så är jag inte säker på vad det handlar om.
Pöysti hör inte till kyrkan och han håller en viss distans till religion.

– Men det var härligt att få diskutera tro och religion med alla dem som vi intervjuade för vår research. Vi förde riktigt djupa samtal och det var helt enkelt ljuvligt. Vi ställde tuffa och kritiska frågor och vände in och ut på alla svar.

Någonstans går också en gräns för när man inte orkar fundera längre utan tvingas välja sin ståndpunkt, säger Pöysti.

– Ibland när vi hållit på och diskuterat det här så har vi kommit till en punkt där alla sanningar plötsligt är lika sanna. Det här med tro är lite samma sak som med kärlek och förälskelse. Det är svårt att kritisera en annan människa för att den förälskat sig i en viss person. Frågor om kärlek och tro är känsliga frågor, man måste vara försiktig med vad man säger och hur. Den sanning som klickar i mig klickar inte nödvändigtvis i dig. Att inte tro på Gud eller att välja bort det religiösa är ett val som har sina konsekvenser, säger Pyösti.

– Vad väljer man i stället? Människans andliga behov försvinner inte av sig självt. I alla tider och kulturer har det funnits religion och något människan trott på. Frågan lyder: vad innebär den nuvarande religionsflykten för vårt samhälle och för oss som individer?

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



Allmänt. Församlingarna i Borgånejden funderar fortfarande på möjligheten att bilda en kyrklig samfällighet. 11.4.2016 kl. 12:52

Allmänt. Församlingarnas dagklubbar är fortsättningsvis populära. 11.4.2016 kl. 10:30

notis. Oberoende av lutherska kyrkans ståndpunkt i äktenskapsfrågan kan präster från och med mars nästa år viga par av samma kön. Biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, uppmanar till eftertänksamhet. 11.4.2016 kl. 09:53

Semester. Var finns tanken om globalt ansvar? Varför fattar vi inte långsiktiga beslut? Det undrar biståndsorganisationerna efter nyheten att regeringen skär bort ytterligare 25 miljoner i anslag för biståndet. 8.4.2016 kl. 15:21

bildtest. Kristian Thulesius är en man som levt med många identiteter. 8.4.2016 kl. 15:19

vänskap. Ett negativt asylbesked betyder ändå inte att kyrkans stöd upphör. 8.4.2016 kl. 14:02

stiftsfullmäktige. Museiverket, Norra Österbottens landskapsmuseum och Ylivieska församling undersöker och dokumenterar kyrkans ruiner under de närmaste veckorna. 8.4.2016 kl. 13:58

Arkitektur. I början av mars misshandlades pastor Patrick Tiainen på väg hem i Karleby. 8.4.2016 kl. 15:06

Borgå stift. Biskopsmötet har diskuterat ökad gästfrihet vid nattvarden. 8.4.2016 kl. 13:59

musik. Sibboförsamlingarna planerar att bygga en kyrka i Söderkulla. 8.4.2016 kl. 12:43

Byggnadsvård. Stan Saanila debuterar som manusskribent med en religiöst betonad skräckpjäs. Under hela föreställningen är publikens ögon förbundna. 7.4.2016 kl. 00:00

Livet på landet. Borgå stifts församlingar har hand om ett trettiotal gamla träkyrkor, och det är inte alla som har nya sprinklersystem. 4.4.2016 kl. 10:59

bibeln. Tack vare ett brandsäkert kassaskåp klarade sig en del av nattvardskärlen branden i Ylivieska kyrka oförstörda. 4.4.2016 kl. 10:51

Skottland. FILM. Först låses ytterdörren till det stora trähuset på den turkiska landsbygden. Telefoner och datorer plockas bort. Så småningom portförses trapphuset. Till sist svetsas galler för fönstren. Orsaken? Fem växande systrars kyskhet ska bevaras – till varje pris. 1.4.2016 kl. 15:32

notis. Kyrkan i Ylivieska ska byggas upp på nytt, har fullmäktige i Ylivieska församling enhälligt beslutat. 1.4.2016 kl. 15:26

TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53