Om livet har trasslat ihop sig erbjuder kyrkan själavård som ett sätt att komma på fötter igen.

Kyrkan bryr sig om de trasiga

Att möta någon som har det svårt och hjälpa denne att komma på fötter igen är något som kyrkan prioriterar. KP ringde upp fem församlingar som alla svarade att de vid behov genast var beredda att ordna ett samtal.
3.3.2013 kl. 09:00
– Skuggorna blir ofta större än verkligheten, säger Grankulla svenska församlings kyrkoherde Ulrik Sandell.

– Som själavårdare kan och bör man kunna se helhetsbilden och försöka ta fram också de positiva sakerna.

Förlåtelse som centrum
Kyrkan har alltid gett själavård. När Paulus skriver till de olika församlingarna i den antika världen vill han att de ska stöda de svaga.
 
– Enligt den gamla definitionen handlar själavård, bikt, om syndabekännelse och avlösning, det vill säga syndernas förlåtelse, säger Ulrik Sandell.

Själavården har ändrat karaktär. Idag ligger fokus på att lyssna och stöda dem som behöver hjälp i livet.

– Det är inte ovanligt att själavårdaren har en terapiutbildning och arbetar mer målmedvetet och metodiskt än man gjorde tidigare. Det varierar.

Trots att det finns många likheter finns det en väsentlig skillnad mellan själavård och andra terapiformer, menar Sandell.

– Själavården kan likna vilken annan terapi som helst men har också dimensionen om Guds förlåtelse och kärlek.

En andlig längtan
Ulrik Sandell tror att tröskeln att ta kontakt med en själavårdare, till exempel en präst eller diakon, är ganska hög.

– Om tröskeln inte skulle kännas hög skulle tider för själavård bokas mycket mer än man gör i dag, säger han.

– Jag tror att det finns ett stort behov av själavård i vårt samhälle och att det är befriande att få tala med någon.

Sandell betonar att man inte behöver höra till kyrkan eller ens ha en personlig tro för att dra nytta av själavård.

– Om jag talar med någon som säger att han eller hon inte hör till kyrkan så brukar jag ta det i beaktande i självårdssamtalet.

Ulrik Sandell känner att det finns en andlig längtan hos människor fast de kanske inte söker sig till kyrkan.

– Man ska försöka vara lyhörd för de andliga behov som finns hos den man talar med.
 
– Varje samtal är unikt och specifikt och det finns inte ett visst mönster som man följer.

Sträng tystnadsplikt

Prästerna har den strängaste tystnadsplikten av alla. Till och med i en domstol tas det i beaktande att prästen har tystnadsplikt ifall han eller hon kallas in som vittne.

– Det beror på att det ska finnas en person som också en person som är misstänkt för brott kan anförtro sig åt utan att rätten blandar sig i, men det är ytterst sällan det faktiskt händer.
 
Man har någon gång för länge sedan kommit fram till att en präst är bäst lämpad för den här uppgiften och i ljuset av det här upplever Sandell att det inte är en alltför tung uppgift.

– Då är det mitt jobb och ansvar som präst att ta den rollen och låta lagen ta sin roll, säger han.

Däremot är det en annan sak om prästen sett något helt utanför det han blivit anförtrodd.

– I sådana fall har jag en skyldighet att anmäla ett brott, som vilken annan människa som helst, säger Sandell.

Själavård på webben

Jessica Högnabba arbetar på Kyrkostyrelsen med webben som ansvarsområde. Det finns också möjlighet till själavård på internet och kyrkan har olika forum med själavårdare som har jour. Dit kan människor också vända sig.

– Kyrkan har två olika forum i form av Facebook och Sluta panta, säger Högnabba.

– På Facebook har själavårdaren ett namn medan den som tagit kontakt är anonym. Det är främst tänkt som engångssamtal. Vi samarbetar med olika organisationer och hänvisar vidare till olika forum som nettipoliisi och Mannerheims barnskyddsförbund ifall en situation kräver det.

Sluta panta fungerar som ett chattforum där det också går att chatta som en grupp.

– Den finlandssvenska chatten är öppen fyra kvällar i veckan. Det är mellan tio och trettio personer som besöker Sluta panta varje kväll, berättar Högnabba.

–Till skillnad från Facebook har den här sajten återkommande besökare som gör att man kan bygga ett förhållande till personer på ett annat sätt, säger hon.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Myrskog



ärkebiskopsval. Borgå stifts biskop Björn Vikström och Esbo stifts biskop Tapio Luoma har gått vidare till ärkebiskopsvalets andra omgång. – Nu gäller det att kavla upp ärmarna, säger biskop Björn Vikström. 8.2.2018 kl. 15:05

psykopater. Beteendevetaren Thomas Erikson menar att vi träffar så många personer med psykopatiska drag att vi måste klara av att känna igen dem. 2.2.2018 kl. 09:20

ärkebiskopsval 2018. Ilkka Kantola är redo att förena sina riksdagserfarenheter och sin kärlek till kyrkan i en comeback i kyrkans lila. 30.1.2018 kl. 15:17

ungdomens kyrkodagar. Ungdomsarbete och fred är i fokus när UK jubilerar. Ordförandeklubban svingas av Kajsa Lassila. 26.1.2018 kl. 11:29

ärkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte 
definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37

profilen. Då båten sjunkit och det kalla vattnet gjort dem stelfrusna såg Tom Tiainen bara en lösning, att be Gud om hjälp. Den hjälpen kom. Senare samma kväll övertygade Gud honom om varifrån den kommit. 24.1.2018 kl. 15:00

ärkebiskopval 2018. Att bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet är en av framtidens största utmaningar, enligt Björn Vikström. 22.1.2018 kl. 13:25

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22

ärkebiskopsval 20. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21