Fyra till sex gånger i veckan ger sig Camilla Andersson ut i skidspåret på en tur mellan 20 och 30 kilometer. (FOTO: Johan Sandberg)

Mötte nåden i spåret

Nio kilometer före målet hörde Camilla Andersson en bekant melodi. I publiken stod någon och spelade Amazing Graze på trumpet. Det gav henne en förnimmelse av Gud och förnyade krafter att slutföra loppet.
21.2.2013 kl. 11:41
Det var hennes första Vasalopp 2005. Camilla Andersson hade förberett sig  väl både fysiskt och psykiskt för den nittio kilometer långa sträckan mellan Sälen och Mora.

– Men ändå fanns där ett tvivel på om jag orkar skida så långt, säger hon. Inte minst när jag kom upp efter den förstå tunga backen där man står som i en myrstack. Där möttes jag av skylten Mora 87. Då tittade jag på mina skidor och tänkte: vad har jag gjort? Är det faktiskt 87 kilometer kvar?

Men när hon kom till den sista saftstationen nio kilometer före mål hörde hon trumpeten som spelade Amazing Graze.

– Där var jag i min favoritnatur i tallskogen och solen sken. När jag hör musiken blev jag så tagen att jag började gråta. Allt kändes som en enda stor nåd. Tänk att jag får göra det här. Min lycka var total. Då gick det upp för mig att jag klarar loppet.

Så visst kan man möta Gud i  skidspåret. Det har Camilla Andersson gjort. Inte varje gång, men ibland kommer en stark upplevelse av Gud över henne.

– Jag tror trumpetisten var sänd dit av Gud, säger hon. Men man kan också förnimma något av Gud under vanliga turer. Bara genom att få vara ute i naturen en fin dag.
 
–  Men upplevelsen går inte att trolla fram. Jag har skidat Vasaloppet sju gånger men det var bara en gång jag hörde trumpeten. Men varje gång jag skidar förbi det stället minns jag den.

Att tävla eller inte
Intresset att åka skidor härstammar från skolan i Terjärv. Men  under högstadiet tog intresset slut. För att komma igång med motionerandet tjugo år senare satte hon Vasaloppet som mål för sig.

– Det var en dröm sedan barndomen att skida Vasaloppet. När jag var tolv deltog pappa och jag minns hur vi stod vid målet och väntade på honom.

Nu har hon skidat sju Vasalopp, två Finlandialopp, tre Marcialonga i Italien, Bieg Piastow i Polen, Tartu Ski Maraton i Estland, Jizerska Padesatka i Tjeckien och Köning Ludvig Lauf i Tyskland. De senaste vintrarna har det blivit upp till fyra långlopp. Däremellan har det också blivit fem maratonlopp. Nästa vecka är det Finlandialoppet som gäller.

– Det som förändrats de senaste åren är att jag inte längre är lika tävlingsinriktad. Det var egentligen inte meningen att jag skulle tävla från början heller. Men då mitt första Vasalopp gick långt bättre än vad jag hade väntat fick jag blodad tand. Jag började träna målmedvetet för att bli ännu bättre.
 
Hon har tyckt att det varit svårt att inte koppla på tävlingsinstinkten samtidigt som nummerlappen blir fäst.

– Fast jag sitter här och säger att det viktigaste inte är att tävla utan att få röra på sig så jämför jag hur jag utvecklats i förhållande till de andra.  Jag följer med reslutatlistona och jag märker att andra gör det också.
 
Tillbaka efter att ha varit utbränd
Camilla Andersson är nyanställd barnledare i Vasa. Nu återvänder hon till en arbetsplats hon lämnade för tolv år sedan då hon blev utbränd.
 
– Det var för mycket på gång med två små barn, husbygge och heltidsjobb. Jag var borta från arbetslivet i ett par år. Jag kände att min trötthet var arbetsrelaterad och sade upp mig.
Hon fick jobb som timlärare i musik, en dag i veckan, för funktionshindrade ungdomar på Optima i Korsnäs. Två månader senare  fick hon också jobb som barnledare i Malax.
 
– Jag tog ett litet steg i taget för att komma tillbaka. Vissa dagar trodde jag aldrig jag skulle klara av att arbeta igen.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Sandberg



parrelation. Att gå in i ett parförhållande innebär lidande, tillväxt och ett möte med de egna såren. Men belöningen kommer sedan: Det blir bra. – Men mitt i lidandet och motgångarna kan man behöva vishet av andra som gått igenom samma sak. Det finns inga genvägar, säger författaren och terapeuten Tommy Hellsten. 17.8.2022 kl. 09:16

GUDSBILD. Journalisten Sofia Torvalds skrev i realtid en bok om sin depressionsvinter. Den tiden förändrade hennes bild av Gud. 16.8.2022 kl. 19:00

FÖRTROENDEVALD. Det fanns många delade meningar och blandade känslor i KP:s enkät bland församlings- och kyrkoråden i Borgå stift. Men på ett område är siffrorna tydligt positiva. 58 procent tycker att dialogen mellan de förtroendevalda och de anställda är god. 16.8.2022 kl. 13:35

TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00