Dynamitbygge i Jerusalem

Det kan låta som käbbel mellan Jerusalems svartrockade ortodoxa judar. Men om judarnas tempel återuppbyggs måste Klippmoskén med sin gyllene kupol bort. Det är världspolitiskt sprängstoff.
15.2.2013 kl. 14:46
Mia Anderssén-Löf, församlingspastor i Borgå, har under hösten varit studieledig för att studera språk vid universitetet i Jerusalem.

– Jag behöver den moderna hebreiskan för att kunna följa argumentationen mellan de judiska grupper som är för eller emot återuppbyggnaden av Jerusalems tempel, säger hon.

Bibelhebreiskan från Åbo akademi räcker inte till för att kunna forska för den doktorsavhandling i judaistik som Anderssén-Löf har som mål.
De ultraortodoxa judarna – haredim – med sin kännspaka svara klädsel, skägg och tinninglockar bildar tio procent av befolkningen i Israel. En god haredi har i regel stor familj men lever ofta på samhällets bidrag för att kunna ägna sig åt sin religion. Det är inte okontroversiellt ens i Israel.

– De ultraortodoxas rätt att vara befriade från militärtjänst är under ständig diskussion, säger Anderssén-Löf.

I Jerusalem är haredi dubbelt så många som i landet i stort, dessutom följer många jerusalemjudar åtminstone delvis ortodoxa traditioner kring mat och sabbat. De sekulära judarna är i minoritet.

– I Jerusalem står bussarna på den judiska sabbaten och det går inte att lyfta pengar från bankomaterna.

Checkpoint Kalandia
De arabiska bussarna i östra Jerusalem kör också fredagar så Anderssén-Löf kom hem till Beit Hanina där hon bodde. Hennes grannar var palestinier med blått ID-kort som ger rätt att bo i östra Jerusalem utan att vara israeler.

Hennes lutherska församling låg i Ramallah på andra sidan den långa och ringlande säkerhetsmuren som stänger västbankspalestinierna med grönt ID-kort ute. För att komma till kyrkan måste hon ta sig igenom den ökända checkpointen Kalandia, med korridorer av galler och svängdörrar som påminde henne om skolans studiebesök vid Snellmans korvfabrik i Jakobstad.

– Det kan vara jobbigt, men jag vet att jag kommer igenom. Och ingen tar mitt finländska pass.

Hennes palestinska vänner med grönt ID-kort måste anhålla om tillstånd månader i förväg för ett besök i Jerusalem på tio kilometers avstånd från Ramallah. Trots tillstånd kan de få beskedet ”kom igen i morgon” eller att tillståndet inte gäller. I värsta fall kan de bli misshandlade.

Hon har läst rapporter som säger att tre av fyra israeliska judar anser att en upprepning av nazisternas judeutrotning upplevs som sannolik eller mycket sannolik. Och att staten Israel är den bästa garanten för att detta inte ska ske.

– Vi vill gärna tro att det som hände för 70 år sedan inte kan hända igen, säger hon.

Under sina fyra månader i Jerusalem har hon lärt sig att man inte kan utgå från finländska förhållanden för att förstå allt vad man ser.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Rolf af Hällström



Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52

Påvebesök. – Det känns som om de som är här vill enhet, säger Emma Audas, som var med när påven besökte Malmö. 31.10.2016 kl. 15:49

profilen. Kyrkan är generös, man kan få det man behöver fast man inte är så säker på vad man kan ge tillbaka, säger Malin Klingenberg. 27.10.2016 kl. 16:27

syrien. – Vi som är ledare måste visa ledarskap: att det finns en framtid för oss i Syrien, säger Harout Selimian, som leder en kyrka i Aleppo. 27.10.2016 kl. 11:12

Helsingfors. Drumsöborna förlorar S:t Jacobs kyrka, medan Petrusborna kan få sin första egna kyrka. Matteus församling söker hyresgäster. 26.10.2016 kl. 11:31

vanda svenska församling. Nu finns den goda viljan att gå vidare. Det är budskapet efter helgens biskopsvisitation i Vanda svenska församling. 24.10.2016 kl. 16:42

profilen. Att vara kristen är att ropa in dem som försvinner, säger författaren Kristian Lundberg. 19.10.2016 kl. 15:34

flyktingar. Känslan av maktlöshet gjorde att Munsala United valde att hoppa av seriespelet i augusti. Nu fortsätter laget att utmana beslutsfattarna. 20.10.2016 kl. 01:00

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00