Yrke: Klubbtant. När Isabella Munck ser tillbaka konstaterar hon förvånat att det tydligen var ett drömyrke för henne redan som barn. (foto: May Wikström)

Nyfiken på livets vägkrökar

Isabella Munck sopar snabbt undan klichéerna om ängsliga herrgårdsfröknar. Någon beslutsångest har hon aldrig lidit av. I dag är hon just där hon vill vara.
31.1.2013 kl. 15:51
För sex år sedan satt Isabella Munck i sitt garage och sydde beställningsjobb i sin hemateljé. Barnen, som en gång fick henne att välja att jobba hemma, rörde sig numera gärna på egen hand och meddelade alltsomoftast ”jag far till en kompis”. Tiden blev lång.

– Jag hade tråkigt. Så såg jag en annons om att församlingen sökte barnledare.

Följande vecka var hon anställd i Sibbo svenska församling och nästa steg var att hon började studera till barnledare på läroavtal. I den ingick sessioner på Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby.

– Jag hade aldrig varit i Österbotten. Men när jag satte mig på tåget kände jag en stor frihetskänsla. Jag blir fortfarande euforisk när jag reser dit, säger hon.

Öppen för Guds planer
Det är inte svårt att se att Isabella Munck gillar sitt arbete. Hon bubblar av iver vare sig hon berättar om det genialiska med Bibeläventyrets femtio rörelser genom Gamla testamentet eller det nyaste rikssvenska påfundet med barnmöjliggörare i gudstjänsten. ”När jag kom hem märkte jag att vi redan har det ganska bra hos oss!” Vägen till drömjobbet har varit slingrande och inte så noggrant planerad. Hon skrattar till när jag undrar om hon hade förväntat sig i det skedet när hon stod inför sitt yrkesval i tonåren att hennes liv skulle se ut så här:

– Nej … och inte vet jag hur det ser ut i morgon heller! Jag har aldrig haft någon beslutsångest. För mig är det fullt ös som gäller. Reflekterar gör jag efteråt, när allt har hänt.

Hon tillägger att hon tror att man behöver vara öppen för livet. För hennes del blev det studentexamen, folkhögskola och yrkesskola innan bitarna föll på plats.
 
– Om man tror på Guds ledning måste man vara beredd på att han kan gripa in i det hela.

I ett ”lite större hus” bara
Men så har Isabella Munck också en stark vilja som driver henne framåt och hon är inte rädd för att ta stora kliv. När hon var tolv  flyttade hon hemifrån.
 
– Visserligen bara sex kilometer och till min mommo, men ändå.

Mormor bodde inne i Borgå. Isabella Munk hade dittills bott på Drägsby herrgård vid stranden av Svartså utanför stan. Där växte hon upp i ett boende med tre olika lägenheter –om än dörrarna stod olåsta dem emellan –tillsammans med föräldrarna och en kull rejält äldre syskon, farmor och faster och rum som förändrades alltefter behov. Adelssläkten Munck är en av de äldsta i Finland. Drägsby gård har anor som frälsesäteri och bebodd herrgård redan under medeltiden.

– Nja, inte kände jag mig annorlunda, tycker Isabella Munck själv. En gång var jag på en ungdomsbal i riddarhuset, men jag kände ingen där och gick aldrig igen. Det var nu bara så att jag bodde i ett lite större hus.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

May Wikström



konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00