I stillheten får själen vila ut

– På grund av studierna bor jag tillfälligt i Helsingfors. Jag har gjort det i fjorton år redan, berättar Topi Haarlaa, jordbrukare och teologiestuderande.
13.9.2012 kl. 06:20
Ett förortsbarn från Esbo som är jordbrukare i Nummi-Pusula och teologistuderande i Helsingfors. Så beskriver Topi Haarlaa, 36, sig själv.

Jag träffar honom på gården i Nummi-Pusula i västra Nyland. Morgondimman har precis lättat och vi går ut på ett av kornfälten.

– Helt rå. Sommaren är sen i år, säger han när han inspekterar och smakar på kornet.

Topi Haarlaa hade aldrig tänkt att han skulle bli jordbrukare. När hans farbror dog oväntat för ungefär tio år sedan försökte släkten länge fundera hur de skulle dela upp hans ägor. Efter två och ett halvt år hade tanken mognat och Haarlaa bestämde sig för att ta över jordbruket.

– Jordbruket är min hobby trots att det är mitt levebröd. Titeln ”jordbrukare” känns fortfarande lustig men jag är glad över att bära den.

Kollektiv inte bara för studerande

I Helsingfors bor Haarlaa i ett kristet kollektiv tillsammans med tre andra. I början av studietiden bodde han länge ensam men prövade på kollektivboende i en månad främst för upplevelsens skull. Vid samma tid bestämde han sig för att ta över jordbruket men ville inte bo ensam i skogen. Det kändes inte heller förnuftigt att ha hektarvis med utrymme på landet och en etta i stan.

– På landet har jag utrymme och frid, i stan har jag människor. Vi är ett slags familj. I började hade vi gemensamma andakter, åt tillsammans och gjorde saker tillsammans. Nuförtiden har vi förslöats och gör inte lika mycket ihop.

Haarlaa konstaterar att kollektivt boende inte är särskilt vanligt i Finland men hoppas att fler skulle hitta och våga prova på boendeformen.

– Att bo tillsammans med andra kan vara ett lysande alternativ, inte bara för studerande utan för människor i alla åldrar!

Automatiska andakter i eget kapell


Topi Haarlaas bakgrund är helt vanlig luthersk. I många år har han haft förtroendeuppdrag i sin hemförsamling i Alberga i Esbo. Teologistudierna fastnade han för efter resor till ryska Karelen med en bekant präst. Prästen, hans fru och en stor grupp frivilliga arbetade med humanitärt bistånd och ledde läger för konfirmander och barn.

– Jag började fundera på att tjäna andra genom andligt arbete, säger Haarlaa.

Att tjäna andra är viktigt för honom. Hans mål i livet är att hitta en plats där han är till så stor nytta som möjligt för andra. Hur jordbruket förenas med det vet han inte ännu.

– En idé är att jag kunde ha något slags mötesplats och ordna tysta retreater på gården.

Helt långsökt verkar den tanken inte. Vi går över gården till en gammal loftbod där Haarlaa har inrett ett eget kapell. Trasmattor, dynor och bönepallar är utspridda över golvet, några ikoner står i hörnen. Längst framme står en krucifixikon målad av byns egen ikonmålare. I kapellet finns också högtalare och en dator som Haarlaa programmerat så att den automatiskt spelar tre bönestunder om dagen.

– Först klämtar klockorna i Taizé, sedan kommer några Taizésånger, textläsning, tystnad och böner.

Läs mera i Kyrkpressen 37/2012.
Andreas Andersson



eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10