Enkät om finländarnas tro: 
Den blomstertid hör fortfarande till vårfesten

En stor majoritet av finländarna är positivt inställda till att kristna kulturdrag syns i våra skolor. 15.5.2012 kl. 15:17
Majoriteten anser att psalmen Den blomstertid hör till vårfesten i skolan och ett kristet program till julfesten. Det framgår av en enkät som Kyrkans forskningscentral har låtit göra. Enkäten utfördes i november 2011 och frågorna gällde samarbetet mellan kyrkan och staten på flera områden. I enkäten deltog närmare 5 000 personer.
Av dem som deltog i enkäten var 84 procent mycket eller rätt så positivt inställda till att psalmen Den blomstertid sjungs på vårfesten i skolan. Nästan tre fjärdedelar var också positivt inställda till kristet program på skolans julfest. Endast fyra procent av finländarna är negativt inställda till Den blomstertid. En tiondedel vill inte ha kristet program på skolans julfest.
Mer än 60 procent av enkätsvaren signalerade också en positiv inställning till religionsundervisningen i skolan. Ungefär 20 procent uppgav att de är negativt inställda till den saken.

Kvinnor mer för religion i skolan än män
Enligt enkäten är kvinnor mer positivt inställda än män till frågor som handlade om att hålla religionen framme i skolan. Av kvinnorna ansåg 69 procent att religionsundervisningen i skolan är något positivt, medan motsvarande siffra bland männen var endast 54 procent. Av kvinnorna var 77 procent positiva till kristet program på julfesten och 88 procent vill att Den blomstertid sjungs på vårfesten. Den positiva inställningen ökade i äldre åldersgrupper och i glesbygden. Utbildningsnivån påverkade däremot inte attityderna nämnvärt.
Mycket positivt förhåller man sig också till det arbete som fängelsepräster utför i fängelser och militärprästernas arbete inom försvarsmakten. Så gott som fyra av fem finländare är positivt inställd till fängelsepräster, visar enkäten, medan endast fyra procent är negativt inställda. Ungefär tre femtedelar är också positiva till riksdagens öppningsgudstjänst. Även i de här frågorna var kvinnor, äldre människor samt personer som bor i glesbygden mest positiva.

Finländarnas gudstro har minskat
Trots att inställningen till kyrkan är positiv är tron på det som kristendom lär svagare än förr. Av finländarna uppgav en dryg fjärdedel (27 %) att de tror på kristendomens Gud. Jämfört med den enkät som gjordes 2007 har andelen minskat med tio procentenheter. Mer än en femtedel av finländarna (21 %) uppgav i sin tur att de inte tror på Guds existens. Andelen icke-troende är större än någonsin.
En knapp fjärdedel (23 %) uppger sig tro på Gud på något annat sätt än kyrkan lär medan ungefär var sjätte finländare (17 %) är osäker på sin gudstro. Dessutom uppgav sju procent att de tvivlar på Guds existens. Fem procent av respondenterna ville inte uppge var de står i frågan.

Enkäten undersökte också hur finländarna ställer sig till centrala kristna lärosatser, som Jesu jungfrufödsel, gudomlighet, uppståndelse från de döda och återkomst. På de här punkterna kan man se en väldigt tydlig nedgång jämfört med den enkät som gjordes 2007. År 2007 uppgav cirka 63 procent att läran om Jesus som Guds Son är minst sannolik medan motsvarande siffra år 2011 var nere i 41 procent. Även i fråga om Jesu uppståndelse, jungfrufödsel och återkomst visade enkätsvaren på en tydlig nedgång jämfört med den föregående enkäten.


Kyrklig Tidningstjänst



diakoni. Runebergs dikt om bonden Paavo och president Kyösti Kallios bön under vinterkriget formulerar den teologi som Leif Galls förespråkar. 4.1.2022 kl. 11:14

FÖRLUST. Mitt under coronapandemin dog Lotta Keskinens syster. – När inser man att någon inte kommer tillbaka? Har jag insett det än? 2.1.2022 kl. 09:14

FÄNGELSEPRÄST. Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra. 31.12.2021 kl. 15:40

NYANSTÄLLNING. Från den 1 februari 2022 förstärker Kyrkpressen den redaktionella bemanningen då Jan-Erik Andelin ansluter till tidningen. Jan-Erik Andelin kommer närmast från KSF Media där han jobbat sedan 2004, bland annat som chefredaktör på Borgåbladet, på Hufvudstadsbladets ledaravdelning samt som tidningens korrespondent i Stockholm. 28.12.2021 kl. 19:34

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32

Personligt. För knappt två år var Lillemor Asplund-Haapasaari på botten av sitt liv. Då sa hennes pastor: "Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig". 14.12.2021 kl. 15:00

film. I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film. 9.12.2021 kl. 08:54

jul. Ärkebiskop emeritus John Vikström minns både barndomens härliga jular och en julandakt i Kakolafängelset, då några fångar planerat att ta ärkebiskopen som gisslan. 9.12.2021 kl. 08:35

teater. Musikalen Next to Normal på Svenska teatern klär i ord och musik den sorg och de förluster många känt att pandemin inneburit för dem. Musikalen handlar om bipolär sjukdom och om medberoende. – Mannens sorg är totalförnekelse, han pratar inte om sorgen alls, säger skådespeladen Alexander Lycke. 8.12.2021 kl. 08:07

HBL. Vem är du? Erja Yläjärvi är ny chefredaktör på HBL. Vad tycker hon är det bästa och sämsta med finlandssvenskhet? 8.12.2021 kl. 07:55

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen inleder samarbetsförhandlingar. 8.12.2021 kl. 07:46

Coronapandemin. I domkyrkoförsamlingen i Borgå infördes coronapass vid De vackraste julsångerna, något som drog ner på deltagarantalet. Men de som kom visade villigt sina pass vid kyrkdörren. 8.12.2021 kl. 07:35

Coronapandemin. De nya coronabegränsningarna ställer till det för församlingarna inför jul. 8.12.2021 kl. 07:41

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00