Var finns Robin Hood?

Borde inte de rika ge till de fattiga också i kyrkan? Något måste göras åt kyrkans utjämningssystem.
27.4.2012 kl. 15:16
Stora församlingar med många välbeställda löntagare bland medlemmarna har råd att göra mycket som är både roligt och kostar pengar. De kan ordna fina konserter och kulturevenemang, de kan bjuda sina förtroendevalda på resor, de kan ordna gudstjänster med trevlig servering för många olika grupper i församlingen, från pensionärer till ungdomar.
Sen finns det församlingar där ungdomsverksamhetens årsbudget är 16 euro. Det räcker till ungefär en kaffe-med-bulle-servering.
Livet är inte rättvist. Det vet vi alla. Den som flyttar ut på landet förstår kanske att en högre kommunal- eller kyrkoskatt är det pris han eller hon betalar för att få bo i ett stort, billigt hus med trädgård och skog runtomkring. Fram till en viss punkt kan vi leva med att verkligheten är annorlunda på landet än i stan. Men ändå känns det märkligt att kyrkan har valt att gå in för ett så ojämlikt utjämningssystem.

Låt oss tänka att alla församlingar skulle bära upp 1 procent i kyrkoskatt. År 2010 skulle de fattigaste ha fått 87 euro per medlem i skatteinkomster. Helsingfors kyrkliga samfällighet fick 212 euro per medlem. Inte ens om den fattiga församlingen höjer skatteöret till det dubbla får den lika mycket pengar som samfälligheten i Helsingfors.
– Det borde ju utjämnas så att de rika betalar till de fattiga. Vad de rika församlingarna är rädda för är att de tvingas höja på kyrkoskatten och att folk börjar rösta med fötterna, säger Kari Harju, ekonomichef i Kronoby kyrkliga samfälldhet.
Han bestämde sig för att analysera den lutherska kyrkans 323 församlingar med hjälp av ett datahanteringsprogram. Resultatet blev – om vi förenklar det starkt – att de billigaste och mest välskötta församlingarna är små församlingar. Men de församlingar som sköts sämst och har höga kostnader per medlem är också små.

Läs mer i veckans Kyrkpressen (18/2012)!


Sofia Torvalds



konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00