– Frågan om församlingsstrukturen är en ödesfråga speciellt för Borgå stift, säger ordförande Lars-Runar Knuts.

"Borgå stift raderas ut"

strukturreform prosterimodellen lars-runar knuts. Ett gravt fel. Så säger stiftsfullmäktige om bristen på språkkonsekvensbedömning när det gäller den framtida församlingsstrukturen. 19.4.2012 kl. 15:30
Kyrkostyrelsens styrgrupp har bollat med tre olika modeller när det gäller kyrkans framtida strukturer. Den första går ut på att utveckla de nuvarande samfälligheterna, den andra bygger på starka prosterier som centralenheter och den tredje koncentrerar sig på stiften.
– Problemet med prosterimodellen är att den inte beaktar att vissa områden är tvåspråkiga, säger stiftsfullmäktiges ordförande Lars-Runar Knuts.
Prosteriet är ett geografiskt område. Om man grundade ett superprosteri till exempel i Åboregionen skulle det betyda att både finska och svenska församlingar lyder under en finsk kontraktsprost.
– Det är omöjligt att gå med på, och det hoppas jag att också kyrkostyrelsen inser. Annars raderas stora delar av Borgå stift ut.

Också i stiftsmodellen kolliderar språkgruppernas behov på ett liknande sätt.
– Vi är tvungna att säga väldigt klart att en språkkonsekvensbedömning saknas totalt. Det är ett gravt fel, säger Knuts och menar att både prosteri- och stiftsmodellen i sin föreslagna form är ett hopp ut i det okända.
– Det säkraste är att utveckla samfällighetsmodellen. Då vet vi vad vi har. Då förblir ansvaret för de svenska församlingarna till stor del i Borgå stifts händer.

Biskop Björn Vikström har suttit med i kyrkostyrelsens styrgrupp som tagit fram de olika modellerna. Har han gjort ett dåligt jobb med att kämpa för fungerande tvåspråkiga lösningar?
– Nej, det har han inte. Biskop Björn Vikström blev tvungen att hoppa in efter att gruppen jobbat i två och ett halvt år. Min egen bedömning är att slutrapportens brister beror på den evinnerliga tidsbristen, säger stiftsfullmäktiges avgående ordförande Lars-Runar Knuts.

Dagens sammanträde var det sista för Borgå stifts gamla stiftsfullmäktige innan de nya ledamöterna tar över i maj.

Läs också stiftsdekan Sixten Ekstrands inlägg om strukturreformen och Borgå stift i Kyrkpressen nr 16/2012.
Sofia Torvalds
(foto: KP-arkiv)



KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30