Mannen under schlagerytan

När Thomas Lundin, 37, var tonåring var hans största dröm att bli vuxen.
– Jag har alltid trivts med äldre människor. Som 14-åring gick jag  med i musiksamfundet Visans vänner och blev den yngsta vissångaren i Norden.

Lundin växte upp som mellanbarn i ett tryggt och kärleksfullt arbetarhem. 
– När jag ser tillbaka inser jag att jag var en ganska ovanlig unge. Ingen i vår släkt var intresserad av att uppträda, men mina föräldrar har alltid sporrat mig och låtit mig gå mina egna vägar.

Han började tidigt plinka på gitarren, sjunga och spela teater i Hangö svenska teaterförening. Inspiration hämtade han bland annat från Eurovisionens schlagerfestival.
– Under Kekkonen-eran var vi  svältfödda på internationell glamour. Jag bandade in varje avsnitt av Eurovisionen och kan fortfarande alla länders bidrag från 80- och 90-talen utantill. Det är ett bra partytrick. 

Vill ge sin barnatro vidare
Efter journalistikstudier vid Svenska  social- och kommunalhögskolan  har  Lundin jobbat som bland annat radioreporter, skådespelare och programvärd. Sedan 2009 är han frilans.

Under det gångna året har han bland annat jobbat med konsertserien Sankte Per och Thomas Tvivlaren som turnerar runt om i Svenskfinland.
– Den svenska artisten Per Rosenius och jag har också samarbetat tidigare. Vi har färdats otaliga timmar i bil och samtalat om bland annat trosfrågor. Per är uppvuxen i ett baptisthem och är numera aktiv i Svenska kyrkan.

Själv växte Lundin upp i en ganska sekulär familj som ändå alltid hört till kyrkan.
– Jag fick med mig en barnatro hemifrån och den har jag också velat ge vidare till mina barn. Jag förstår mig inte på föräldrar som vill bespara sina barn från Jesus men glatt låter dem tro på jultomten.

Några gånger har han loggat in på eroakirkosta.fi och varit på vippen att skriva ut sig ur kyrkan.
– Sen har jag besinnat mig och insett att jag blivit provocerad av något jag sett eller hört. Vad skulle bli kvar av kyrkan om alla med en human människobild lämnade den?

Läs mer i Kyrkpressen nr 49/2011!