Skoltid, krigstid, arbetstid – en livstid på samma ö. De blir allt ovanligare, människorna som bott och tjänat på ett och samma ställe hela sitt liv. Och inte ser Erik Sjöblom, eller ”Grophaga-Erik” som han kallas, något skäl att flytta nu heller. Han har ju sin moped, den sjätte i ordningen, som tar honom runt hela Dalsbruk på Kimito.

Femton år av nykterhet

Han skulle alltid vara perfekt. Vit skjorta och välkammad, den mest pedanta av pojkarna. De andra festade - ändå det var han som fastnade i alkoholen.
27.10.2011 kl. 00:00
Dalsbruk på Kimitoön har i alla tider varit bunden till järnindustrin. När Erik Sjöblom blev plåtslagarlärling i mekaniska verkstaden på 1950-talet sysselsatte järnverket omkring tusen personer.

– Kriget var nära och det var dåliga tider. Vi måste alla börja arbeta tidigt.

Han stannade på järnverket hela livet och var också en av de sista som lämnade gamla fabriken när den stängdes och flyttade. I dag sker järnbearbetningen i Dalsbruk vid nya anläggningar intill vattnet.

– Under min tid har industrin upplevt både toppar och dalar men jag tror inte att Dalsbruk någonsin stannar. Läget och våra sötvattenbassänger är så bra för industrin. Jag hoppas att man alltid ska dra valsar och tråd här.

Den gamla bruksmiljön är ändå bevarad, bland annat mekaniska verkstan används i dag som konsertlokal vid kulturevenemanget Baltic Jazz.

– Jag brukar bära bänkar och arbeta som ordningsvakt vid konserterna, säger Sjöblom som är legitimerad säkerhetsvakt fram till år 2016 när tillståndet går ut. Sedan får det räcka.

Alltid berusad

Ungdomstiden gick fort förbi.

– Mina vänner festade och snapsade. Jag var den prydligaste av oss och drack ingenting förrän jag fyllt aderton. Ändå var det jag som blev alkoholist. Skulle jag ha vetat hur mäktig alkoholen är så skulle jag aldrig ha rört den.

År 1959 gifte han sig och bildade familj. Han fick tre barn. Med tiden började också problemen.

Det började med en oskyldig kvällsöl framför tv:n, något att slappna av med. Ölflaskorna blev allt fler och Erik Sjöblom den den som alltid var berusad. Överallt. Aldrig våldsam eller farlig, bara glad och full. Folk tyckte om honom ändå.

– Men på något sätt så visste jag ändå själv att det här kommer att sluta illa. Jag var rädd för att frun skulle lämna mig, för att livet skulle rasa samman.

Han vill inte fördjupa sig i minnena från tiden som alkoholist. Kanske minns han inte heller. Vill inte minnas.

– Jag ångrar inget så mycket som alkoholen.

Läs hela profilen i Kyrkpressen 43/2011.


Nina Österholm



ledarskap. En människa man inte får kritisera. En människa som alltid har rätt. En människa som får dig att tänka: är det hen som är galen – eller är det jag? Maktmänniskor finns i alla sammanhang, men i kyrkan ställer de till särskilt stor skada. 16.11.2020 kl. 14:21

sibbo. Hjälp, vad ska det här bli till? Sara George startade en bönegrupp som kombinerar bön med promenader. 11.11.2020 kl. 11:37

mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00