Biskopsmötet: Vi måste möta människorna i det mångkulturella

Kyrka. Biskopsmötet i Salo den 13-14 september gav bland annat utlåtande om kyrkans framtidsredogörelse, om invandrares medlemskap i kyrkan, även om de inte har hemort i Finland, och om diakonatet. 15.9.2011 kl. 00:00

I sitt utlåtande om kyrkans framtidsredogörelse Kyrkan 2020 betonar biskopsmötet att det är viktigt att kyrkan koncentrerar sig på sin grunduppgift, det vill säga på hur kyrkan kan förverkliga sin andliga uppgift i en verksamhetsmiljö som blir allt mer mångkulturell. 

Biskopsmötet konstaterar att scenarierna i redogörelsen förutsätter att kyrkan agerar på alla sätt för att stärka medlemskapet men också utveckla nya verksamhetsformer som når medlemmarna. Utgångspunkten ska vara kyrkans andliga och eskatologiska natur, utgående från den ska kyrkan vara beredd att kritiskt granska sina egna verksamhetssätt och strukturer och förnya dem för att förverkliga sin grunduppgift.

Biskopsmötet betonar att de viktigaste riktlinjerna i planeringen och beslutsfattandet bör vara kärleken till medmänniskan som förverkligas genom diakonin, beredskapen att motivera tron förnuftsmässigt och förmågan att tala till människor helhetsmässigt. Väsentlig är också förmågan att uttrycka den gemensamma tron i olika kulturella kontexter och på så sätt stå för enhet i mångfalden. Likaså är beredskapen att inta rollen av motkultur för att stå för Guds rikes värden viktig.
 
Biskopsmötet anser att det är viktigt att kyrkomötet vidtar åtgärder för att i kyrkan främja diskussion, utbildning och utvecklandet av nya verksamhetsformer för att nå vissa mål. Målen är att stärka uppfattningen att diakonin är en del av kyrkans grunduppgift, och att öka beredskapen att motivera det tilltalande i tron också på ett förnuftsmässigt sätt och stärka betydelsen av kristen fostran.
 
Till målen hör också att stöda kyrkans medlemmar att delta i en medborgardiskussion om kristendomens betydelse och innehåll och att främja den interna dialogen mellan de som tänker olika i kyrkan. Det är också viktigt att främja nya sätt att ta fram kritiska synpunkter på sådana samhälleliga och kulturella fenomen som står i konflikt med respekt för det heliga, ansvarstagande, rättvisa och sanning.

KT



riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28