Momsen slår hårt mot det fria ordet

Ledare. Regeringen Katainens program är frukten av många spretiga viljor. Det kan tydligt utläsas i regeringsprogramtexten för det folk i ”ett öppet, rättvist och djärvt Finland” som hans koalition vill leda under den närmsta framtiden. 7.7.2011 kl. 00:00

Vad som sist och slutligen ledde till den chock i paketet som tidningsvärlden fortfarande försöker återhämta sig från förblir antagligen oklart. Varifrån kom det ideologiska incitamentet till att införa nio procents moms på tidningsprenumerationer? Den som enligt förslaget ska dra in 83 miljoner euro till statens kassa. Vilken var i grunden motiveringen – och försvaret för den? Miljö-aspekter? Viljan att skuffa fram landets positioner som teknologisk föregångare? Något annat?

Det finns nämligen mycket i den övriga texten som i hög grad hade talat för att inte sanktionera det regelbundna tidningsläsandet. 

Målen för nationen är högt ställda: ”Regeringen har som mål att göra finländarna till världens kunnigaste folk fram till 2020. Finland ska placera sig i täten bland OECD-länderna i fråga om centrala jämförelser av ungdomars och vuxnas kunnande (…) Regeringen vill minska de könsrelaterade skillnaderna i fråga om kunskapsresultat, deltagande i utbildningen och fullföljande av utbildningen och dämpa tendensen att utbildning går i arv.”
För många finländare var och är dagstidningen en viktig folkbildare. Just sådana som inte hade utbildning att ärva fick genom dagens blad en utvald bit annan verklighet – och många gånger möjlighet att skapa en egen framtid.
 
Den tid när papperstidningen var Mediet är förbi, det inser vi alla. Men den är långt ifrån död och det är inte ojämlikheterna heller. Därför har tidningen ett viktigt arv till de generationer som nu också konsumerar friskt från nätets plockebord. Att prenumerationerna tidigare varit momsbefriade har motiverats med att man velat främja yttrandefriheten. Risto Uimonen, ordförande för Opinionsnämnden för massmedier, är bekymrad. Nej, yttrandefriheten försvinner inte i och med det här, menar han i Suomen Kuvalehti. Men de förväntade prenumerationsbortfallen kommer att minska mångfalden bland pressrösterna. Enligt Uimonen är nätkonsumtionen inte helt oproblematisk. På nätet läser man snabbt och selektivt. Finländaren läser i dag sin papperstidning i medeltal i en halvtimme, nättidningen avverkas på mindre än tio minuter. Vårt Pisaprisade folk hör till dem som läst mest tidningar i hela världen, ändå ger regeringsförslaget nu Finland den tredje högsta tidningsskatten i Europa. Risken är att regeringen bryter sönder en lång tradition av långsamt och mångsidigt läsande och följderna av detta kan vara djupare än man anat och motverka andra mål.

Samtidigt vill den nya regeringen nämligen, enligt programmet, bygga ett samhälle som stärker mänskliga rättigheter, demokrati och främjar de frivilliga och allmännyttiga medborgarorganisationernas arbete. Också det rimmar illa med mer sten på pressens börda. Tidningen är det torg där många röster blir hörda, där man – ibland till sin egen förtret – inte kan välja bort dem som har avvikande åsikter och agendor.
Regeringen vill vidare sörja för yttrandefriheten och religionsfriheten. Den vill också tillgodose de språkliga rättigheterna enligt förslagen från Ahtisaaris arbetsgrupp.  Bra så! Hoppas det får konkreta utslag. Tänk om det där med momsen! Tidningsmomsen slår nämligen hårt mot de små eller obefintliga marginalerna i finlandssvenska tidningshus.
 
Tyvärr och naturligtvis drabbas också Kyrkpressen: I privatekonomin är det den enskilda prenumeranten som ställs inför en prishöjning. För Kyrkpressen heter den enskilda prenumeranten församlingen, som ställs inför en höjning på drygt en euro gånger antalet hushåll som får den. Momschocken blir en tuff bit för församlingarna och Kyrkpressen att klara av tillsammans. Men vi är beredda att kämpa för vår tidning! Det är en torsdagsgemenskap som synliggör vår kyrka, vårt stift och vårt språk i samhälle och vardagsliv.
Ännu orättvisare blir detta av det faktum att församlingen, till skillnad från företag och kommuner, inte är berättigad till momsavdrag.
 
En unik tidningsröst har därmed klämts in i ett unikt upplägg som inte alls ser bra ut.
Det är värt ett alldeles särskilt varningsrop till de politiker och beslutsfattare som vill värna om en viktig sammanhållande länk i Svenskfinland.

May Wikström



Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10