Momsen slår hårt mot det fria ordet

Ledare. Regeringen Katainens program är frukten av många spretiga viljor. Det kan tydligt utläsas i regeringsprogramtexten för det folk i ”ett öppet, rättvist och djärvt Finland” som hans koalition vill leda under den närmsta framtiden. 7.7.2011 kl. 00:00

Vad som sist och slutligen ledde till den chock i paketet som tidningsvärlden fortfarande försöker återhämta sig från förblir antagligen oklart. Varifrån kom det ideologiska incitamentet till att införa nio procents moms på tidningsprenumerationer? Den som enligt förslaget ska dra in 83 miljoner euro till statens kassa. Vilken var i grunden motiveringen – och försvaret för den? Miljö-aspekter? Viljan att skuffa fram landets positioner som teknologisk föregångare? Något annat?

Det finns nämligen mycket i den övriga texten som i hög grad hade talat för att inte sanktionera det regelbundna tidningsläsandet. 

Målen för nationen är högt ställda: ”Regeringen har som mål att göra finländarna till världens kunnigaste folk fram till 2020. Finland ska placera sig i täten bland OECD-länderna i fråga om centrala jämförelser av ungdomars och vuxnas kunnande (…) Regeringen vill minska de könsrelaterade skillnaderna i fråga om kunskapsresultat, deltagande i utbildningen och fullföljande av utbildningen och dämpa tendensen att utbildning går i arv.”
För många finländare var och är dagstidningen en viktig folkbildare. Just sådana som inte hade utbildning att ärva fick genom dagens blad en utvald bit annan verklighet – och många gånger möjlighet att skapa en egen framtid.
 
Den tid när papperstidningen var Mediet är förbi, det inser vi alla. Men den är långt ifrån död och det är inte ojämlikheterna heller. Därför har tidningen ett viktigt arv till de generationer som nu också konsumerar friskt från nätets plockebord. Att prenumerationerna tidigare varit momsbefriade har motiverats med att man velat främja yttrandefriheten. Risto Uimonen, ordförande för Opinionsnämnden för massmedier, är bekymrad. Nej, yttrandefriheten försvinner inte i och med det här, menar han i Suomen Kuvalehti. Men de förväntade prenumerationsbortfallen kommer att minska mångfalden bland pressrösterna. Enligt Uimonen är nätkonsumtionen inte helt oproblematisk. På nätet läser man snabbt och selektivt. Finländaren läser i dag sin papperstidning i medeltal i en halvtimme, nättidningen avverkas på mindre än tio minuter. Vårt Pisaprisade folk hör till dem som läst mest tidningar i hela världen, ändå ger regeringsförslaget nu Finland den tredje högsta tidningsskatten i Europa. Risken är att regeringen bryter sönder en lång tradition av långsamt och mångsidigt läsande och följderna av detta kan vara djupare än man anat och motverka andra mål.

Samtidigt vill den nya regeringen nämligen, enligt programmet, bygga ett samhälle som stärker mänskliga rättigheter, demokrati och främjar de frivilliga och allmännyttiga medborgarorganisationernas arbete. Också det rimmar illa med mer sten på pressens börda. Tidningen är det torg där många röster blir hörda, där man – ibland till sin egen förtret – inte kan välja bort dem som har avvikande åsikter och agendor.
Regeringen vill vidare sörja för yttrandefriheten och religionsfriheten. Den vill också tillgodose de språkliga rättigheterna enligt förslagen från Ahtisaaris arbetsgrupp.  Bra så! Hoppas det får konkreta utslag. Tänk om det där med momsen! Tidningsmomsen slår nämligen hårt mot de små eller obefintliga marginalerna i finlandssvenska tidningshus.
 
Tyvärr och naturligtvis drabbas också Kyrkpressen: I privatekonomin är det den enskilda prenumeranten som ställs inför en prishöjning. För Kyrkpressen heter den enskilda prenumeranten församlingen, som ställs inför en höjning på drygt en euro gånger antalet hushåll som får den. Momschocken blir en tuff bit för församlingarna och Kyrkpressen att klara av tillsammans. Men vi är beredda att kämpa för vår tidning! Det är en torsdagsgemenskap som synliggör vår kyrka, vårt stift och vårt språk i samhälle och vardagsliv.
Ännu orättvisare blir detta av det faktum att församlingen, till skillnad från företag och kommuner, inte är berättigad till momsavdrag.
 
En unik tidningsröst har därmed klämts in i ett unikt upplägg som inte alls ser bra ut.
Det är värt ett alldeles särskilt varningsrop till de politiker och beslutsfattare som vill värna om en viktig sammanhållande länk i Svenskfinland.

May Wikström



SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37