Tro godkänd för export

Ledare. Det kyrkliga årshjulet har vridit sig mot den stora sommarfestkretsen.
Den närmsta tiden kantas av samlingar där olika schatteringar samlas, ofta i stora skaror.
Också missionsfolket är på fötterna med fester för missionsvänner och -understödare. Samtidigt har en debatt om missionsunderstöd blossat upp i Helsingin Sanomat. Sari Roman-Lagerspetz, medlem av gemensamma kyrkofullmäktige i Vanda, skjuter skarpt mot Finlands evangelisk-lutherska folkmission och menar att staten och kyrkan ”finansierar export av diskriminerande läror till utvecklingsländerna”. Med det avser hon väckelserörelsens avståndstagande från utlevd homosexualitet och kvinnor i prästtjänst.
16.6.2011 kl. 00:00
Miikka Ruokanen, professor i dogmatik vid HU, tar upp den kastade handsken och konstaterar att många unga kyrkor i Syd inte accepterar till exempel kvinnopräster. ”Tvångsexport av västerländsk sexualetik till Asien och Afrika är kulturimperialism”, menar han.
Han bemöts av professorn i praktisk filosofi Eerik Lagerspetz, som replikerar att en blind eftergift för rådande tankemönster också kan kallas kulturimperialism.

Debatten körde snart på grund och skaver nu mot sandbankarna i frågorna om kulturimperialismens gränser. Efterskörden är som vanligt trist och spiller över på all missionsverksamhet.

Ett lågvattensmärke presterade Kirkko & kaupunki i en bitsk, osignerad kommentar som stämplar dem som nu söker sig till missionärsutbildningar i Finland som ”konservativa kristna som inte står ut i ett skärpt kyrkopolitiskt klimat”. Det är inte bara en grov generalisering, det är ren okunskap om den mångfald modernt missionsarbete uppvisar, och om det goda arbete så många individer gör under ett epitet som alltmer får skämmighetsstämpel. Den rumsrena åsikten bland folkkyrkomedlemmarna tycks numera vara att ”jag är lite tudelad till det där med mission”.

De sju officiella missionsorganisationerna i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är långt ifrån omedvetna om ramverket för finländskt arbete utomlands, tvärtom.
Ett faktum är att ramarna för biståndsarbetet alltmer påverkar dessa organisationers etos. Sneglar man i till exempel Finska Missionssällskapets (FMS) färska årsrapport för 2010 ser man att utrikesministeriets utvecklingssamarbetsstöd stadigt ökat tre år i rad och nu är uppe i 7,6 miljoner av verksamhetsutgifterna på 31 miljoner. De partnerskapsorganisationer som samarbetar med UM gör det enligt ministeriets kriterier – och bland andra FMS hör till dem som i de egnas kretsar ibland kritiserats för att anpassa sig allt för mycket till direktiven.

Ur ett större perspektiv: Samtidigt som Nord och Väst brottas med sin post-missionärsidentitet landar de nya missionärerna hos oss. De kommer från Sydkorea och Afrika och de skäms inte det minsta för att berätta vad de tror på.

Men det är knappast de kristna returmissionärerna som kommer att införa ett nytt värdeparadigm i Väst. Det står de marknadsekonomiska krafterna för, och i många avseenden kommer de att ta det post-kristna samhället på säng. I en världsekonomi där navet ligger i Asien råder värderingar, människouppfattningar och tankemönster som bryter rejält mot våra. Det kan leda till en intressant reaktion – eller motreaktion? – i vår världsåskådning inom bara ett par decennier.

Värderingar och värden har nämligen en tendens att samvariera med var pengarna finns.
May Wikström



FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43