Detta hyvä jeng, på keikka igen

Ledare. Rubriken ovan är ett språkligt mischmasch av värsta slag men har sin förklaring. Slogan är hämtad från Sjundeå församling, från tiden då den odelade församlingen upprepade gånger tog beslut om att inte delas på språklig grund. Med sin slogan ville församlingen visa att det går utmärkt att arbeta trots att de kyrkliga regelverken sa annat och domkapitlet ivrigt förespråkade en delning. 9.6.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Sedan dess har Sjundeå församling delats på språklig grund och domkapitlet fått en ”överrock” i form av ett stiftsfullmäktige.

Stiftsfullmäktiges senaste sammanträde har inte synts i spalterna. Vid mötet förra veckan gick mesta tiden till att prata om kyrkans två ”klassiker”: Vad göra med kvinnoprästmotståndet och dess efterföljare, hur kyrkan ska förhålla sig till registrerat partnerskap.
För medierna är det obegripligt att Borgå stifts beslutande organ ger lejonparten av sin tid till såna här ”evighetsdiskussioner”. Att det n:te försöket att öppna prästdörren för teologer med fel åsikter och kvittera det med en kläm om att intressera fler män för prästyrket låter i mediala öron som ett ”god morgon, yxskaft” och är det också – om ser på saken i ett politiskt perspektiv.

Men det som medierna inte begriper kan teatern förklara. Kansallisteatteris uppsättning Kristi brud handlar inte om morddramat i Knutby pingstförsamling. I teologin står Kristi brud står för den kristna församlingen. I den religiösa föreställningsvärlden beskrivs relationen mellan Gud och församling i termer av äktenskapsrelationen mellan man och kvinna.
Det här är en megametafor i den kristna religionen som inte går att rubba så där bara, säger pjäsförfattaren Heini Junkkaala som själv är uppvuxen i en väckelserörelse, lever i ett registrerat partnerskap och är väl insatt i problematiken både personligt och teologiskt.

Junkkaalas pjäs stiliserar upp de låsta positionerna i dagens kyrka.  En konservativ falang där de mest aktiva bildar sina egna gudstjänstgemenskaper utanför kyrkan och en liberal falang där aktivisterna helst skulle skyffla ut allt vad konservatism heter.
De två teologiska huvudpersonerna kommer under pjäsens gång fram till ett möte som får dem att se på problemen med den andras ögon. Varför måste jag slänga ut alla de konservativa prästerna som inte kan acceptera kvinnliga präster?  Och den konservativa prästen frågar sig vad hätskheten mot kyrkan hos hans unga anhängare bygger på?

Hur ska hur kyrkan leva när det finns grupper som står för åsikter som i praktiken är omöjliga att skriva ihop sig om? Och när den kyrkliga byråkratins möjligheter bevisligen är uttömda?
Det går om man möter varann och respekterare varann trots de stora olikheterna, hävdar Junkkaala. Hennes budskap kunde formuleras att det går att leva i en konflikt och dessutom leva ganska bra.

Det är den diskussionen som stiftsfullmäktige förde förra veckan. Utan att komma fram till så mycket annat än att man har respekt för varann.
Det som går på det personliga planet är förstås betydligt mera krävande på ett kyrkligt plan. En travestering på det kända yttrandefrihetsuttrycket kunde bli ”jag avskyr hur du tolkar din tro men respekterar din rätt att tillhöra samma kyrka som jag”. Då gör man det verkligen inte enkelt för sig.

En sådan inställning möter ingen förståelse bland aktivister ute på flyglarna. I pjäsen låter Junkkaala homo-
aktivisterna indirekt utföra det smutsiga jobbet, det som indirekt leder till att landets första kvinnliga biskop förlorar livet. Utan blod finns ingen försoning, står det i skrifterna. Det är en obehaglig sanning, vet också dagens medier.

Tar man som stiftsfullmäktige tid på sig och följer ”Junkkaalas princip” om att man måste möta varann trots oöverkomliga motsättningar gör man det inte lätt för sig. Ett sådant stift blir handikappat och delvis också handlingsförlamat när det gäller att bevaka strategiska stiftsintressen.
Så det kommer att ta tid innan stiftet gemensamt och trovärdigt som ”detta hyvä jeng” kan vara ute ”på keikka igen”. Dessutom till  ett pris som ingen kan beräkna i dag.

Rolf af Hällström



ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34