Kyrkomötet vill utveckla parokialprincipen

Kyrka. Efter omröstning beslöt kyrkomötet att anteckna till kännedom kyrkostyrelsens utredning om möjligheten att grunda församlingar och kyrkliga samfälligheter oberoende av kommungränserna. 
9.5.2011 kl. 00:00

Förvaltningsutskottet konstaterar i sitt betänkande att det inte är ändamålsenligt att återsända framställningen till kyrkostyrelsens för ny beredning, vilket hade föreslagits i remissdiskussionen. 

– Förvaltningsutskottet anser att det är mycket viktigt att utveckla parokialprincipen, men de frågor som berör parokialprincipen är åtminstone till en del under behandling i kyrkostyrelsen i olika arbetsgrupper. Det är viktigt att dessa arbetsgrupper beaktar betänkandets synpunkter i sitt arbete, sade förvaltningsutskottets viceordförande Marjaana Perttula. Parokialprincipen innebär att man måste höra till den församling på vars område man bor.
 
I sitt betänkande påminner förvaltningsutskottet om att kyrkomötet hösten 2010 beslöt att kyrkoskatten också i fortsättningen ska grunda sig på kommunalbeskattningen och att det beslutet ger riktlinjer för kyrkans organisationsform. Det mest väsentliga då man utvecklar parokialprincipen är hur man inom ramen för den stöder och utvecklar gemenskapsskapande verksamhetsformer som överskrider församlingsgränserna.
 
I framtiden måste kyrkan allt mer beakta att medlemmar vill höra till gemenskaper som är betydelsefulla för dem, oberoende av församlingsgränser. Parokialprincipen medför alltså utmaningar för kyrkans förvaltning, verksamhet och dataadministration.
 
Förvaltningsutskottet påpekar att en kommungränsöverskridande församlingsstruktur är en betydligt större fråga än kyrkliga samfälligheter och rör kyrkans organisationsform och hänvisar till förslag om församlingsförvaltning som grundar sig på större helheter fastän verksamheten sker lokalt. Förvaltningsutskottet anser att man fortsättningsvis ska utreda visioner om församlingsadministration som till exempel grundar sig på prosteri- eller stiftsprincipen.
 
I diskussionen inför omröstningen sade biskop Björn Vikström att nya forskningsresultat visar att modellen med stora församlingsekonomier med verksamhetsenheter på lokal nivå inte har fungerat lika bra som väntat.
 
Vikström menade att man inte behöver ändra på de system som berör förvaltning och ekonomi eftersom det är ett tungt och dyrt alternativ. Han föreslog att kyrkan kunde gå in för någon form av internt clearing system där församlingsmedlemmar till exempel kan anhålla om att höra till en annan församling än den på vars område man bor – en parokialprincip på kyrkans egna villkor.
 
Ombudet Stig Kankkonen kom med ett motförslag till utskottets beslutskläm som understöddes av Vikström. Kankkonen ville i beslutsklämmen betona kyrkans möjligheter att söka sina egna lösningar, på basen av parokialprincipen, då den formar församlingsstrukturerna i en situation med en fortgående förändring av kommunstrukturen. Kankkonens motförslag till utskottets beslutskläm förlorade omröstningen med rösterna 69-35.

KT



Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00