Kyrkomötet vill utveckla parokialprincipen

Kyrka. Efter omröstning beslöt kyrkomötet att anteckna till kännedom kyrkostyrelsens utredning om möjligheten att grunda församlingar och kyrkliga samfälligheter oberoende av kommungränserna. 
9.5.2011 kl. 00:00

Förvaltningsutskottet konstaterar i sitt betänkande att det inte är ändamålsenligt att återsända framställningen till kyrkostyrelsens för ny beredning, vilket hade föreslagits i remissdiskussionen. 

– Förvaltningsutskottet anser att det är mycket viktigt att utveckla parokialprincipen, men de frågor som berör parokialprincipen är åtminstone till en del under behandling i kyrkostyrelsen i olika arbetsgrupper. Det är viktigt att dessa arbetsgrupper beaktar betänkandets synpunkter i sitt arbete, sade förvaltningsutskottets viceordförande Marjaana Perttula. Parokialprincipen innebär att man måste höra till den församling på vars område man bor.
 
I sitt betänkande påminner förvaltningsutskottet om att kyrkomötet hösten 2010 beslöt att kyrkoskatten också i fortsättningen ska grunda sig på kommunalbeskattningen och att det beslutet ger riktlinjer för kyrkans organisationsform. Det mest väsentliga då man utvecklar parokialprincipen är hur man inom ramen för den stöder och utvecklar gemenskapsskapande verksamhetsformer som överskrider församlingsgränserna.
 
I framtiden måste kyrkan allt mer beakta att medlemmar vill höra till gemenskaper som är betydelsefulla för dem, oberoende av församlingsgränser. Parokialprincipen medför alltså utmaningar för kyrkans förvaltning, verksamhet och dataadministration.
 
Förvaltningsutskottet påpekar att en kommungränsöverskridande församlingsstruktur är en betydligt större fråga än kyrkliga samfälligheter och rör kyrkans organisationsform och hänvisar till förslag om församlingsförvaltning som grundar sig på större helheter fastän verksamheten sker lokalt. Förvaltningsutskottet anser att man fortsättningsvis ska utreda visioner om församlingsadministration som till exempel grundar sig på prosteri- eller stiftsprincipen.
 
I diskussionen inför omröstningen sade biskop Björn Vikström att nya forskningsresultat visar att modellen med stora församlingsekonomier med verksamhetsenheter på lokal nivå inte har fungerat lika bra som väntat.
 
Vikström menade att man inte behöver ändra på de system som berör förvaltning och ekonomi eftersom det är ett tungt och dyrt alternativ. Han föreslog att kyrkan kunde gå in för någon form av internt clearing system där församlingsmedlemmar till exempel kan anhålla om att höra till en annan församling än den på vars område man bor – en parokialprincip på kyrkans egna villkor.
 
Ombudet Stig Kankkonen kom med ett motförslag till utskottets beslutskläm som understöddes av Vikström. Kankkonen ville i beslutsklämmen betona kyrkans möjligheter att söka sina egna lösningar, på basen av parokialprincipen, då den formar församlingsstrukturerna i en situation med en fortgående förändring av kommunstrukturen. Kankkonens motförslag till utskottets beslutskläm förlorade omröstningen med rösterna 69-35.

KT



SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00