Mellan långfredagen och påskmorgonen

Kyrka. Biskop Björk Vikström hälsar Borgå stift glad påsk med den traditionsenliga påskhälsningen. Läs den här. 24.4.2011 kl. 00:00

Vintern har varit lång det här året. Till och med för oss som tycker om skidåkning har det varit litet för mycket av det goda när snötäcket envist dröjt sig kvar ända till början av april.
En lång vinter är ändå ett litet bekymmer jämfört med de prövningar som har drabbat människor i andra delar av världen. Jag tänker på jordbävningen, tsunamin och kärnkraftshoten i Japan, samt uppror och inbördeskrig i arabländerna. Också i vår närhet finns det människor som mitt i livet tvingas leva med sjukdomar, ekonomiska bekymmer eller kanske problem i äktenskapet. För dessa kan den framsprickande våren kännas som en allt för stor kontrast till den tunga vardagen.
Fastetiden och påsken rymmer inom sig livet i hela dess mångfald. Jesus går igenom både ensamhet, hån och lidande på sin väg till Golgata, men bortom långfredagen skymtar redan påskmorgonens hoppfulla uppståndelse.
Men det är viktigt att vi inte tar en genväg till den öppna graven. Jesus seglade inte högt över våra svårigheter på sin väg till uppståndelsen. Tvärtom valde han att frivilligt dela den nöd som hör till många människors livsvillkor. Därför är ensamhet, lidande och död inte någonting främmande för Gud, och Jesu exempel manar oss att i vår tur gå in i våra medmänniskors nöd för att lyssna, bära och hjälpa.
Eftersom Jesus inte tog genvägen till påskens glädje tycker jag det är viktigt att också vi i vårt firande av stilla veckan inte tar ut påsken på förhand. Kycklingarna, chokladäggen och de gula påskliljorna kommer allra bäst till sin rätt i våra hem då de tas fram först på påskmorgonen som en kontrast till långfredagens återhållsamma allvar.
Påsken syns inte lika mycket som julen i butikerna eller i gatubilden. Det finns inte heller lika många förväntningar och traditioner knutna till påskfirandet. Det här ger oss möjlighet att fira stilla vecka och påsk tillsammans utan krav på prestationer i form av vare sig läckra maträtter eller presenter.
Nackdelen med att påsken är rätt osynlig är att dess budskap riskerar att helt glömmas bort. Kvar blir då bara pyntet och några extra lediga dagar. Det är i och för sig förståeligt att vi gärna håller långfredagen på avstånd. Berättelsen om hur Gud tar på sig följderna av människornas själviskhet och ondska är obekväm och grym. Den ifrågasätter vår tro på att vi själva kan ta ansvar för alla våra handlingar. Det tar på stoltheten att erkänna att jag behöver Guds hjälp.
Det känns som om vi som kristna i dag skulle befinna oss någonstans mellan långfredagen och påskmorgonen. Likt lärjungarna som inte förstår varför Jesus måste dö tvingas vi inse att ondskan och orättvisan hotar många människors trygghet och framtidstro. Likt Jesus på korset kan vi bli tvungna att ropa ut vår känsla av att vara övergivna av Gud. Förhoppningsvis kan vi trots detta också stämma in i hans totala överlåtelse bortom alla frågor och allt tvivel: ”I dina händer befaller jag min ande.”
Allt det här får vi göra i väntan på livets seger i vårt eget och i våra medmänniskors liv. ”Likt vårdagssol i morgonglöd gick Jesus fram ur natt och död till liv förutan like.” (Psb 432)
Med önskan om en fridfull stilla vecka och en påsk full av hopp!

Björn Vikström, biskop

Björn Vikström



Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00