Vär(l)den på den stora marknaden

Ledare. På femtonhundratalet körde Västeuropa förbi Kina i världsekonomin. Invånarna i resterna av romarriket hade, åtminstone statistiskt sett, högre köpkraft mätt i BNP per capita än den kultur som dittills hade behärskat världshandeln. Skillnaden mellan Väst och Öst ökade ännu mer i samband med den industriella revolutionen. 10.2.2011 kl. 00:00

Nu, femhundra år senare är det dags igen. Kurvorna skär varandra, och den här gången är det Europa som är på väg ner.Den nyligen bortgångne makroekonomen Angus Maddissons livsverk bestod i en detaljerad översikt över världsekonomin från Kristi födelse till nutid och en bit längre än så. På basis av hans banbrytande insatser prognostiscerar OECD 2030 som det år när andra länder än de europeiska och OECD-anslutna, främst Indien och Kina, kommer att stå för över hälften av hela världens bruttonationalprodukt.

I den nya världsordningen är Europa en förlorare i pengar mätt. Förskjutningen av det ekonomiska centrumet kommer att medföra drastiska förändringar – inom allt från teknologi till jordbruks- och biståndspolitik. Tävlan om jordens begränsade naturresurser kommer att bli hård. Européerna måste redan nu lära sig att se på världskartan med nya ögon.
Det här är inga nyheter. Men kommunikationsdirektören och Asienkännaren Teppo Turkki på Sitra gav en tankeställare på Visio 2020 seminariet häromveckan. Han anmärkte att den ekonomiska vinnarens värdegrund inte heller är irrelevant. Och denna stiger ur religionen. Det som kanske var tänkt som en personlig sidokommentar steg fram som guldkornet i pratvasken: ”I det konfucianska Asien föds nu ett helt nytt tänkande, som kommer att utmana det judeo-kristna demokratibegreppet”, menar Turkki.
För honom, som själv bott  i Japan och föreläst på universitetet i Tokio, kommer inte tänkandet hos den nya ekonomiska övermakten, nödvändigtvis att anta vår demokratiuppfattning. Det uppstår en tävlan också på ett filosofiskt-moraliskt plan. Och som vinnare, varför skulle världsmarknadens nya toppskikt ens vara tvungna till det?
”Frågan är ifall den nya värdegrunden är mer effektiv” kommenterar Teppo Turkki.

Judeokristna och freudianska begrepp som skuld är okända på ett brett plan i Asien. Människosynen är annorlunda, och begreppet universell människorätt inte självskrivet.
Sitraforskaren bjöd på ett ovanligt inlägg i en politikertät och rutinerad skara. Det var dessutom ett som väckte både intresse, frågor och besvärade skruvningar på seminariets vadderade sitsar.
Så ovant att höra att ”värdegrund” också kan värderas och ha både betydelse och konsekvenser i rent ekonomiska termer.
I ljuset av att byta ut något självklart och eventuellt oreflekterat vaknar också frågan: ”Vad är den värd?” på ett sätt som det är svårt att väja för, både personligt och på makronivå.

May Wikström



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00