Blind tro

Ledare. På nyårsnatten gick Rafah Toma i mässa i den syrisk-katolska kyrkan fem minuter hemifrån. På söndagen hittades hon mördad i sitt hem, och sörjs nu av släkt och vänner i både Irak och Sverige, berättar Svenska Kyrkans Tidning. 13.1.2011 kl. 00:00

Jan Lindström

Tre månader tidigare hade Rafah Toma hört till de få som överlevde oktobermassakern i Vår frus befrielsekyrka i Bagdad. Hon hade gömt sig i sakristian, när över 50 gudstjänstbesökare och präster sköts ner, och trodde att hon, som en vanlig civil, skulle kunna fortsätta leva i Irak och försörja sin åldrande far genom jobbet på universitetet.
   Det gick inte vägen. Rafah Toma, liksom många andra, miste livet för att hon var kristen.

Det postkristna väst, som tror sig vara så klarsynt, dras med en synrubbning som sitter som berget. I en värld där en genomsnittskristen är en nigeriansk kvinna anses prototypen för en kristen fortfarande vara en vit europé. Det är en falsk utsaga, som leder till fler och ödesdigra sådana. Som en följd av den får grymma människorättsbrott äga rum utan några ramaskrin i världssamfundet. Därför stiger nu andra fram och säger det uppenbara: Ingen annan religion är så förföljd i världen i dag som kristendomen. Inga andra lider och dödas så ofta för sin tros skull som kristna individer, på olika håll.

En av de senaste är den judisk-amerikanske människorättsaktivisten Michael Horowitz. Han hävdar i en stort uppslagen artikel i Kanadas största dagstidning the Toronto Star (4.12) att kristendomen troligen är världens mest förföljda religion.
   ”Att det sker med välgödda västerländska kristnas lycksaliga omedvetenhet beror på ren okunskap” säger Horowitz frankt. ”Dels har det att göra med missuppfattningen om kristendomens sanna ansikte, dels handlar det om att förhandsinställningar och konventionella sanningar förblindar västerlänningar och får dem att avfärda förföljelsen av kristna som osannolik, osann och omöjlig”.
   Eftersom kristendomen är gynnad och dominerar i världens rikaste länder och samhällen – och eftersom den har en väldokumenterad historia med egna grymheter i bagaget – blir slutsatsen rakt motsatt. ”Eliten är snarast benägen att tro att de kristna är förföljarna – inte offren” säger Horowitz.
   Många människorättsorganisationer styrker hans påståenden med fakta. En försiktig uppskattning är att 150 000 kristna dödas för sin tros skull varje år.


I nyårs- och julhelgen skedde fler våldsdåd, med starka symboliska budskap. Kopterna i Egypten drabbades för andra året i rad av attentat mot kyrkobesökare, precis som de hade fruktat. I fjol sköts sex kopter när de var på väg ut från en julmässa. I år dog 23 kopter i en riktad attack, när en bilbomb exploderade utanför al-Qidissin (de heliga) kyrkan i Alexandria bland kristna som strömmade ut från nyårsmässan. Nu frågar sig många om staten har makt att skydda sin kristna minoritet, och många kristna väljer att fly. Men det går inte att fly i all oändlighet.


Världen är vårt gemensamma hem. Våldet måste stoppas, fördömas där det finns. Det måste göras gemensamt, av företrädare från olika religioner, folk och raser. Att det handlar om ens egen religion borde inte få vara en orsak för den kristna världen att dra sig för att påpeka oförrätterna och agera mot dem. Det handlar om att försvara människor, inte religioner. När troende mejas ner och mördas dör mödrar, döttrar, bröder och fäder. Inte religiösa.

May Wikström



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00