Barnet på golvet

Ledare. Du är ett barn som ligger på ett jordgolv.
Du fryser om vi inte griper in.
23.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

När textraderna uruppfördes under stora högtidligheter i samband med Svenska kyrkans stora satsning år 2000 stack den ena upphovsmannen armbågen i sidan på bänkgrannen.

”Du, Ylva, det där med barnet … det var bra.”
Han hette Benny Andersson och hon Eggehorn i efternamn. Verket Innan gryningen ingår numera i den rikssvenska psalmboken som nr 717 och går ofta under namnet millenniepsalmen.
Inälvshugget i texten förorsakas av nakenheten. Författaren bokstavligen klär av Jesus. Bort med glitterströssel och bländvita lindor. Bort med bilderna – ”för det var bortom bilderna du kom”, som en av stroferna lyder.

Kvar blir ett spädbarn, fött på ett jordgolv i likhet med så många av världens nyfödda än i dag.
Som den socialt engagerade författare hon är vill Ylva Eggehorn brutalt poängtera att den kristna gudomligheten har markkontakt. Det här är en viktig del av budskapet i julevangeliet, ja, om inte rentav dess kärna.
Han fryser om vi inte griper in. Han, liksom de många andra barnen, dör utan vår handlingsvilja och handlingskraft. Utan den goda viljan är världen just så kall, ogästvänlig och gudlös som det kala jordgolvet. Därför är kristendomen fysisk till sitt väsen. Den är inte en idé, utan en människa. Den är ansikten, röster och händer. Den är matkassar som delas ut och leenden mot dem som aldrig får några. Framför allt vänder den blickarna mot barnen och deras situation.
På Luciadagen överlämnade Sveriges och Finlands ärkebiskopar ett gemensamt uttalande till social- och hälsovårdsminister Juha Rehula om social utslagning och fattigdom bland barn.
Biskoparna talar starkt för utjämning av inkomstskillnader och lyfter fram näringslivets roll.
Enligt ärkebiskop Kari Mäkinen betyder det bland annat en högre bastrygghet särskilt för barnfamiljer, och överkomliga avgifter för hälsovårds- och socialtjänster. ”Självklart kostar det. Men att spara på barnens bekostnad är kortsiktigt”, säger Mäkinen.

År 2010 var det stora europeiska temaåret med målet att motarbeta fattigdom och utslagning. I dag, när det är dags för räkenskaperna, är statistiken inte fager. Situationen i både Sverige och Finland i hög grad densamma. Fattigdomen är också finländsk vardag. Den syns i en social och ekonomisk utslagning som drabbar barnen hårdast, och dessutom på ett sätt som följer dem livet igenom. Inom den europeiska unionen lever var sjätte medborgare, totalt närmare 80 miljoner människor, under fattigdomsgränsen. Barnfattigdomen ökar också hos oss.  Trots att levnadsstandarden har stigit överlag har fattigdomen slagit huggtänderna i barnfamiljerna. År 2007 bodde 151 000 barn under 18 år i fattiga familjer. Parallellt med detta visar en färsk rapport från Institutet för hälsa och välfärd att finländarnas medkänsla med dem som har det sämre ställt har minskat. Var sjätte finländare tycker att socialskyddet är för högt.
Nordbor tigger inte på gatan. Fasaden är intakt. Däremot syns nöden till exempel i ordinerade mediciner som föräldrar – ofta ensamstående – inte har råd att lösa ut. I Sverige visar Rädda Barnens färskaste undersökning att risken för fattigdom för barn till ensamstående föräldrar är tre gånger större än för andra barn. Råkar den ensamstående föräldern vara född utanför Sverige är risken ännu större. I jämförelse kan sägas att barn i familjer med två föräldrar löper bara två till tre procents risk för fattigdom.
”Det här är skillnader som är alarmerande och oroväckande, med tanke på de förändringar som äger rum i det svenska samhället”, konstaterar ärkebiskop Wejrud.
Biskoparnas initiativ är därför viktigt och en allvarlig tankeställare som träffar rätt, just så här före jul. Allas jular är nämligen inte glada.

Men varje jul bär vidare en kraftfull sång om hopp: Till dem som inget har. Och till dem som står i tur att sprida det vidare i tanke och handling.

Du rör vid kroppar, hatar orättvisor,
Du bjuder älskande på moget vin.
Du stiger ut ur alla tomma gravar
Du är en vind som säger: det blir vår.
Du kommer som en flykting över bergen
Du följer oss dit ingen annan når.
Kom närmare, bli kvar hos mig.
Det mörknar och kanske ljusnar det på nytt igen.
Ditt liv ska bära mig; jag hör en koltrast som
sjunger timman innan gryningen.

May Wikström



psalmbokstillägget. I november förväntas kyrkomötet godkänna de nya tilläggspsalmerna. Två av Ungdomens kyrkodagars psalmförslag ser ut att finnas med bland de slutgiltiga psalmförslagen också efter handboksutskottets och biskopsmötets senaste mangling. 18.9.2015 kl. 12:15

katja kettu. – Religion är sinnligt, primitivt, intuitivt. Jag hör inte till kyrkan men tror på nåd och helighet, säger Katja Kettu, som skrivit romanen bakom bioaktuella Barnmorskan. 17.9.2015 kl. 08:36

Patrik Hagman. I sin nya pod förenar teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman två saker de brinner för: det teologiska samtalet och att läsa böcker. 14.9.2015 kl. 12:44

marcus j borg. – Om jag ska vara drastisk är Marcus J Borgs böcker orsaken att jag förblivit en kristen människa, säger tidigare ärkebiskop KG Hammar, på besök i Helsingfors. Biskop Björn Vikström är inte lika övertygad. 11.9.2015 kl. 16:19

Nu finns ett webbverktyg för dem som vill ställa upp med heminkvartering av flyktingar. 11.9.2015 kl. 10:37

Redan som ung lärde sig Sixten Snellman att människor har olika behov och lika värde. Nu verkar han för att ge ungdomar med funktionsnedsättningar en bättre livskvalitet genom utbildning. 10.9.2015 kl. 17:05

kloster. Popup-restauranger, popup-butiker, popup-evenemang. Och så popup-kloster. 10.9.2015 kl. 15:52

Biskoparna avslutade höstens möte med en gemensam appell med budskap också till stat och kommuner. 9.9.2015 kl. 17:27

Läget är inte hopplöst, det måste finnas rum att tänka om. Det tror de som deltagit i demonstrationen mot biståndsnedskärningarna. 8.9.2015 kl. 10:47

Biskop Björn Vikström uppmanar biskopskollegerna och hela kyrkan att lyssna bättre. 8.9.2015 kl. 10:33

flyktingkrisen. Kyrkostyrelsen rekommenderar att de evangelisk-lutherska församlingarna inkommande söndag (6.9.2015) uppbär en kollekt för att hjälpa flyktingar. 4.9.2015 kl. 16:01

flyktingkrisen. Den akuta flyktingsituationen har aktiverat många församlingar runt om i landet. 3.9.2015 kl. 15:07

flyktingkrisen. − I våra församlingar och i våra hemtrakter behöver vi nu utreda vilka möjligheter vi har att inhysa flyktingar för en kortare eller längre tid. Ifall medborgarna signalerar beredskap till detta kommer beslutsfattarna att lyssna, säger biskop Björn Vikström. 3.9.2015 kl. 15:05

På söndag kör Sibbo svenska församling i gång höstens verksamhet med en särskild temavecka kring livskraft. 4.9.2015 kl. 00:00

Som 18-åring gjorde hon blixtkarriär som jazzsångerska i New York. – Men inom mig växte mörkret och det var ett gränslöst liv utan hämningar, säger Isabella Lundgren. Nu utbildar hon sig till präst i Stockholm och tycker att syndabekännelsen är det allra bästa i mässan. 3.9.2015 kl. 07:28

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41