Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Världen. Turkiska kyrkor har ännu en gång attackerats, rapporterar Martyrkyrkans Vänner. Den här gången drabbades städerna Izmit och Eskishehir. 25.5.2007 kl. 00:00

Kultur. På den nyöppnade sajten dendanskesalmebogonline.dk finns text och musik till 758 av de 791 psalmerna i den danska psalmboken. 25.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Under detta veckoslut arrangeras finska kyrkodagar i Åbo. Temat för dagarna är ”Pyhä yksinkertaisuus” (ungefär Heliga enkelhet). Genom diskussioner, teater, konserter och utställningar vill man granska den enkla och avskalade tron. 25.5.2007 kl. 00:00

Världen. Färre amerikaner omfattar en traditionell syn på Gud, visar en färsk undersökning som Barna Group har gjort. 24.5.2007 kl. 00:00

Världen. Aldrig tidigare har så få svenskar valt att döpa sina barn. Av de födda döptes under förra året 65 procent. Motsvarande siffra för tio år sedan var 78 procent. 24.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Många brudpar vill säga ja 7 juli i år. 24.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. – Vi har hört skräckhistorier om läger med 30 konfirmander men bara två ledare. Bra hjälpledare avlastar de anställda samtidigt som de är förebilder för konfirmanderna, säger Daniel Björk. 24.5.2007 kl. 00:00

Världen. Svenska kyrkan räknar med att staten fortsätter att bidra till vården av Sveriges kyrkobyggnader. 23.5.2007 kl. 00:00

Kultur. Över 10 000 tredje- och fjärdeklassister deltog i psalmtävlingen Virsivisa. 23.5.2007 kl. 00:00

Samhälle. – Vi vill skapa en skola där kristna värderingar också tillämpas i praktiken, säger Marja-Riitta Ylikangas-Annola, ordförande i föreningen Confido - Österbottens Kristliga Uppfostran rf. 23.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Vid kyrkostyrelsen pågår förberedelser för reformer som kan leda till mycket radikala förändringar i kyrkans och församlingarnas ekonomi- och personalförvaltning. Bland annat utreds möjligheten med ett enda lönekontor för hela kyrkan. 23.5.2007 kl. 00:00

Världen. En präst i Svenska kyrkan dömdes till dagsböter efter att ha varit narkotikapåverkad vid bilkörning. Rätten tog prästens uppgifter om att han bjudits på kaffe som var blandat med amfetamin i beaktande och gav honom en lindrigare dom. 22.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den sudanesiska episkopalen Amos Manga, diakon inom den anglikanska kyrkan, vigs enligt anglikansk ritual till präst i Uleåborgs domkyrka den 10 juni. 22.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. – Jag lämnar min plats som kyrkoherde och administratör och blir en del av ett vårdteam, säger Ann-Sofi Storbacka som är ny sjukhuspräst i Ekenäs. 22.5.2007 kl. 00:00

Människa. Flyttlassen går ofta härifrån till Sverige. Desirée Åhman gjorde tvärtom och flyttade hit. 22.5.2007 kl. 00:00

Egyptiska myndigheter har censurerat programproduktion och direktsändningar från SAT-7 i Kairo. 4.11.2015 kl. 10:06

sanni grahn-laasonen. I statsmaktens hälsning på kyrkomötet tackade Sanni Grahn-Laasonen församlingarna för deras insatser i flyktingarbetet, framför för den nödkvartering de ordnat. 4.11.2015 kl. 08:11

Kyrkomötet. Undervisningsministern lyfte fram behovet av en reform av den omfattande kyrkolagstiftningen. 4.11.2015 kl. 08:02

Med rösterna 3– 97 förföll ett iniativ om en förändring i kyrkolagen som skulle göra det möjligt för förtroendevalda att delta i församlingsrådets möte via en videotjänst online. 3.11.2015 kl. 19:23

Kyrkomötet. I sitt tal då kyrkomötet öppnades lyfte ärkebiskop Kari Mäkinen fram att flyktingkrisen inte finns hos oss, utan i de länder därifrån människor flyr. 3.11.2015 kl. 12:57