Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Samhälle. Nätverket Läkare mot tobak uppmanar kyrkan att se över rökningen på skriftskollägren. 9.6.2007 kl. 00:00

Världen. Aldrig tidigare har svenska kyrkans skogar, jordbruk och fonder gått bättre, rapporterar Kyrkans tidning. 8.6.2007 kl. 00:00

Världen. Det norska kirkerådet höll i torsdags ett möte om hur rådet skall behandla frågan om homosexuellas möjlighet till äktenskap genom kyrklig vigsel. 8.6.2007 kl. 00:00

Samhälle. Iransk-kurdiska Naze Aghayi lever just nu i kyrkoasyl i Åbo efter att alla berörda myndigheter har satt tummen ner för hennes möjligheter att stanna i Finland. 8.6.2007 kl. 00:00

Människa. Carolina och Daniel Djupsjöbacka var med på familjelägret på Klippan som barn. Nu vill de att också lilla dottern Saga tidigt skall få kristna kompisar. 8.6.2007 kl. 00:00

Världen. De protestantiska tyska kyrkodagarna inleddes igår kväll i Köln och pågår till söndagen. 7.6.2007 kl. 00:00

Människa. Bara strödda proteströster hörs om planerna på att bygga den s.k. centrumtunneln för biltrafik delvis under Sandudds begravningsplats i Helsingfors. Helsingfors kyrkliga samfällighet ger projektet grönt ljus med motiveringen att tunneln går tillräckligt djupt. 7.6.2007 kl. 00:00

Människa. – Jag vill öppna mina elevers sinnen att se möjligheter i stället för problem. Om eleverna får fokusera på det de kan blir de motiverade. Det vill jag hjälpa dem med, säger Gun Monto. 7.6.2007 kl. 00:00

Kultur. En antologi med andlig poesi av drygt hundra finlandssvenska poeter utkommer i oktober. 7.6.2007 kl. 00:00

Kultur. Föreningen för amerikanska bokförläggare, Association of American Publishers (AAP) noterar i sin årliga försäljningsstatistik att året 2006 var ett svårt år för religiös litteratur. 6.6.2007 kl. 00:00

Kultur. Andlighet är ett viktigt tema för Marianne Backlén, som vunnit första pris i Fontana Medias romantävling Liv.nu med inriktning på unga läsare. 6.6.2007 kl. 00:00

Kultur. Kyrkans mediestiftelse beviljade denna gång sammanlagt knappt 150 000 euro till nio tv-programprojekt. Sammanlagt 42 ansökningar hade kommit in och ansökningarna uppgick till 685 000 euro. 6.6.2007 kl. 00:00

Världen. Antalet finska missionsarbetare som befinner sig utomlands har ökat med en femtedel jämfört med år 2005. 6.6.2007 kl. 00:00

Övriga. – Du gör precis som min mommo! fick jag höra när jag snurrade ihop ett paketband till ett prydligt nystan. – Tar det alltid så där länge för dig att öppna paket? blev följdfrågan. Svar: JA! 5.6.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 23/2007 Enligt kyrkoordningen skall biskopen ”vid behov” sammankalla stiftsdagar. Då det sker skall kallelse gå till ”församlingarnas förtroendevalda, tjänsteinnehavare och arbetstagare samt representanter för föreningar, stiftelser och anstalter”. 5.6.2007 kl. 00:00

Janette Lagerroos har jobbat länge i kyrkan. Nu vill hon bli präst. 18.11.2015 kl. 10:31

Den 9 februari väljs nya ombud för kyrkomötet och stiftsfullmäktige. 16.11.2015 kl. 18:00

bildkonst. När bildkonsteleverna fick i uppdrag att måla antingen en dödssynd eller en dygd var det lätt att komma på idéer till synderna. Det var svårare att förstå dygderna. 13.11.2015 kl. 11:10

Evangeliska folkhögskolan i Vasa planerar riva skolbyggnader och bygga lägenheter i stället. Detta för att rädda föreningens ekonomi. 12.11.2015 kl. 11:25

Emanuel Karlsten: Kyrkan har blivit en kulturklubb och fritidsgård. 12.11.2015 kl. 10:46