Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Kyrka. Över hundrafemtio personer besökte den numera traditionella julkyrkan på svenska i Nurmijärvi kyrkoby. 21.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Julspelet Skattskrivning i Betlehem uppförs i Purmo för tredje gången. Nya julsånger har lagts till och julspelet börjar den här gången med bebådelsen. 20.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Antalet svenska församlingar i Helsingfors kan vara klart redan om drygt ett år. 20.12.2007 kl. 00:00

Människa. Den amerikanska flickan mötte i Israel en finländsk student. På deras julvandring till Betlehem uppstod tycke. Att få fira jul i födelsekyrkan i Betlehem är mångas önskan. Judy Christian-Granberg har gjort det. Vandringen från Jerusalem till Betlehem julen 1979 förändrade hennes liv. 20.12.2007 kl. 00:00

Kultur. Nedskärningarna vid Rundradion drabbar alla kanaler och program. Inte heller radioandakterna i Radio Vega kommer undan osthyveln. 19.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Från mars nästa år kommer medlemsregistren i de fem församlingarna i Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att sammanföras till ett centralregister i församlingscentret i Jakobstad. 19.12.2007 kl. 00:00

Kultur. Maktkamp, att bli lämnad eller avstå, val i livet, jultider och sorg. Bland annat det kretsar samtalen i de sex nya avsnitten av tv-programmet SALT kring. Programmen sänds sex söndagar kring årsskiftet. 18.12.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kandidaterna för de kyrkliga valen i februari är nu klara. Den 11 februari väljer präster och förtroendevalda nya ombud för kyrkomötet och ledamöter till stiftsfullmäktige. Valet står mellan kandidater på sju listor för kyrkomötet och nio för stiftsfullmäktige. 18.12.2007 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Någonstans ifrån kom den i höstas, en svartvit liten katt. Den sökte sig kärvänligt mot våra ben och återkom dag efter dag. Svältfödd var den inte, men aptiten var glupande. 18.12.2007 kl. 00:00

Världen. Författaren och artisten Jonas Gardell har utsetts till hedersdoktor vid den teologiska fakulteten i Lund. 18.12.2007 kl. 00:00

Kultur. Kyrkpressens webbportal kyrkpressen.fi firar om några månader sin ettårsdag. Sidans besökarantal har sedan starten gått stadigt uppåt. 18.12.2007 kl. 00:00

Världen. En italiensk präst blev i söndags knivskuren vid sin kyrka i staden Izmir i Turkiet. Prästen fördes till sjukhus. Där uppger man att han inte fått livshotande skador. Han blev huggen i magen, skriver tidningen Dagen. 17.12.2007 kl. 00:00

Kultur. De svenskspråkiga inslagen på den tvåspråkiga kyrkliga podcast-portalen pod.fi får en fortsättning nästa år. 17.12.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 51-52/2007 Vad är vårt budskap? Det är en grundläggande fråga för alla som sysslar med information och kommunikation. 17.12.2007 kl. 00:00

Kultur. Teckenstöd är ett ett hjälpmedel för personer med språkstörningar och förståndshandikappade. Vid första advent togs en unik samling psalmer med teckenstöd i bruk. Samlingen kompletteras av böner och illustrerande dvd. 17.12.2007 kl. 00:00

musikal. Egentligen är berättelsen om den sjönsjungande Maria alldeles för omodern för dagens musikalpublik. Men det det struntar vi naturligtvis fullständigt i. 28.6.2016 kl. 11:16

kyrkornas världsråd. Kyrkornas världsråd manar till solidaritet med urfolken och uppmuntrar kyrkor att göra motstånd mot rasism och stöda försoning. 28.6.2016 kl. 11:00

midsommar. Oregano, ståltråd och ängsblommor. Rea Anner visar hur lite som behövs för att skapa en vacker midsommarkrans. 23.6.2016 kl. 10:00

emelie sund. Vill beröra på scen och utmanas intellektuellt. När Emelie Sund får välja mellan studier och artistkarriär väljer hon både och. 22.6.2016 kl. 09:00

christoffer perret. Vad händer med Lekholmen? Hur många anställda måste sluta? Vi har bett vice ordföranden för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors att kommentera sju punkter. 21.6.2016 kl. 13:07