Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Kyrka. Församlingshemmet i Solf är grundrenoverat och var fyllt till sista plats när det i söndags återinvigdes av biskop Gustav Björkstrand. 19.2.2008 kl. 00:00

Kyrka.  – Lite som en storm i ett vattenglas, kallar lagfarne assessorn Kasten Österholm vid domkapitlet kritiken mot den utdragna rösträkningen i Borgå stift. Någon imageförlust ser han inte i det faktum att det minsta stiftet i kyrkan fick sina resultat sist. 19.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Stiftsfullmäktige hade sitt sista möte med gammal uppsättning förra veckan. 19.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Valnämnden i Borgå stift fastställde valresultatet i valet av kyrkomötesombud och medlemmar till stiftsfullmäktige på måndagen. Kyrkoherde Helene Liljeström var etta bland prästerna i såväl kyrkomötes– som stiftsfullmäktigevalet. 18.2.2008 kl. 00:00

Kultur. Gospelhelgen i Nykarleby samlade över tvåhundra deltagare. 18.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Här är de officiella jämförelsetalen för de invalda i kyrkomötet och stiftsfullmäktige för mandatperioden 1.5.2008–30.4.2012. 18.2.2008 kl. 00:00

Ledare. Ledare 8/2007 Inför årets kyrkomötesval backades 77 unga kandidater under 30 år upp för att ge kyrkomötet en ansiktslyftning. 18.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. I söndags översteg antalet personer som skrivit ut sig via Eroa kirkosta-tjänsten 100 000. 18.2.2008 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Det här året har jag gjort två tidsresor. I januari fick jag träffa en arbetskamrat som jag inte sett sedan jag i början av 1980-talet packade mina ägodelar och flyttade från huvudstaden. 18.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Människohandel – vår tids slaveri är temat för Ansvarsveckan 2008-2009. 17.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Frågan om fadderskap inom den lutherska kyrkan förbryllar många nyblivna föräldrar. Vem är det egentligen som duger som fadder? 16.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Resultaten för Borgå stift i stiftsfullmäktige- och kyrkomötevalen är nu klara. 15.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Få kvinnor och ännu färre unga blev invalda i det nya kyrkomötet. Och värst av allt: Många av prästerna brydde sig inte om att rösta. 15.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Renoveringen av Borgå domkyrka är så gott som klar och är nu i inredningsskedet. Kyrkbänkarna, nymålade i den ursprungliga gröna färg som de hade före renoveringen 1972, är tillbaka på sina platser och andra interiörer håller på att få sin nya plats. 15.2.2008 kl. 00:00

Kultur. De sista programmen i serien SALT sänds i FST5 den här våren. Programresponsen har ökat hela tiden, och speciellt människor som annars inte intresserar sig för kyrka och tro har engagerat sig i de teman SALT har diskuterat. 15.2.2008 kl. 00:00

Bok. Teorin att Jesus levde sina ungdomsår i Indien broderas ut i Taavi Kassilas bok om Jesus tysta år. 6.10.2016 kl. 09:50

Regnbågsmässa. Biskop Guy Erwin från den amerikanska lutherska kyrkan ELCA:s Los Angeles-stift kommer att besöka Helsingfors i oktober. 3.10.2016 kl. 13:59

teater. Det är en berättelse om människor som har förlorat sin moraliska kompass snarare än sitt hopp, skriver Erika Rönngård om Wasa Teaters Mor Kurage och hennes barn. 30.9.2016 kl. 15:23

äktenskap. Biskopen var överraskande tydlig när han talade till stiftets alla präster: Följ kyrkans ordning, vig inte samkönade par. 28.9.2016 kl. 14:33

kyrkoherdeval. Monica Heikel-Nyberg, kaplan i Johannes församling, har återtagit sin ansökan till kyrkoherdetjänsten i Petrus församling. 28.9.2016 kl. 14:01