Väckelsetider

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna.
2.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det finns grundläggande missuppfattningar om väckelserörelserna i vår kyrka. De har präglat och präglar det finländska samhället starkt. En av tio finländare är medlem i någon av dem, ytterligare en tiondel har starka band genom familj, släkt eller vänner. Historiskt sett finns det regioner, där väckelserörelserna är en viktig ingrediens till hur byar ser ut, vare sig släkter och byar varit för eller mot dem.

För att känna till väckelserörelserna krävs det en dos kyrkohistoria – och här skymtar ett av de grundläggande argumenten för religionstimmarna i skolan fram. Fakta är fakta, också med religiösa förtecken. Sådana kan man känna till bara genom att lära sig.
Nedprioriteringen av religionsalfabetiseringen har satt sina spår. Ibland verkar det nästan som om brist på allmänbildning om vad ens egna landsmän är för ena kan ursäktas om den råkar ha religiösa förtecken. En kyrkligt anställd berättade vid ett tillfälle om att förbipasserande kommenterat en yrkeskårs konferens (med ett hundratal präster i krage) som något fullt av ”frikyrkliga laestadianer”. Om vilken annan grupp hade det varit okej att säga så? Det är nonchalant mot såväl de finländare som är aktiva i någon frikyrka,  som laestadianerna och de lutherska präster som det råkade handla om den gången.
En baskunskap om de inomkyrkliga väckelserörelserna är till exempel att väckelserörelse och frikyrka inte är samma sak. Det kunde och kan ibland vara så. Men ett särdrag i den finländska folkkyrkligheten är att starka väckelsebrasor som flammat upp ofta lyckats hålla sig kvar i kyrkans eldstad. Begreppet ”inomkyrklig väckelserörelse” handlar därför i grunden om helt vanliga brunsås-lutheraner, med en gemensam kryddblandning som pikant tillägg.
De gamla väckelserörelserna i Finland har rötterna i den tyska 1600-talspietismen, som ville skuffa tillbaka lutherdomen i en enklare, klarare och personligt förankrad religiositet. De gamla väckelserna i vårt land är bedjarrörelsen, pietismen, den evangeliska rörelsen och laestadianismen. De nyare är barn av en nypietistisk våg under efterkrigstiden och samlas i begreppet ”den femte väckelsen”. Representanter för den är av en rad organisationer, till exempel Finska Bibelinstitutet och Finlands evangelisk-lutherska Folkmission.

Inslaget av protest och förnyelse har rörelserna gemensamt, men något ”lämna-kyrkan-fenomen” var det sällan frågan om, tvärtom var och är traditionen och hemvistet i kyrkan viktiga.
Det som blev klart för Salomäki under undersökningens gång var att väckelsefolket inte längre är riktigt säkra på om de är önskade i kyrkan eller inte.
Det är oroväckande. Det har alltid funnits spänningar mellan folkkyrkan och väckelserörelserna. Det hör till och är en del av den berikande verkan rörelserna har haft på kyrkan och tvärtom. Kyrkoherdar, biskopar och domkapitel har med myndighet och yttre ramar hållit undan den sekterism som alltid är en uppenbar fara för en grupp som samlar likasinnade. Väckelserörelserna har ur sina led levererat otaliga hängivna kyrkans tjänare, både i prästdräkt och med lön eller utan bådadera. Dessutom har de med sin närvaro utmanat och ibland gett folkkyrkan en väckande spark i baken genom att visa hur det går att engagera massor kring budskapet om Kristus i nya och fräscha former också utan tungt administrativt maskineri.

Men nu efterlyser väckelsens folk signaler – från ledande håll – på huruvida den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande kan se på dem som sina legitima barn. Eller om de är pinsamma element, som stillatigande kan utnämnas till nyanslösa moraltalibaner när de offentliga debatterna rasar.
De vet alltså inte riktigt om kryddan de har att bidra med i såsen eventuellt hamnat på listan över förbjudna ämnen. Om den ses som en viktig ingrediens vore det ett gyllene tillfälle att säga det nu.
Annars finns det en risk för att såsen i framtiden blir oändligt mycket gråare.

May Wikström



Världen. I dag samlas kyrkomötet i Sverige för att bland annat ta beslut i äktenskaps- och vigselfrågan. 20.10.2009 kl. 00:00

Insändare. Shalom! Må vi människor aldrig glömma Holocausten på Guds egendoms folk Judarna. Gud själv har lovat: den som välsignar Israel ska Jag välsigna!  Min bön tll Yeshua är att det ska finnas ett Judiskt-Kristet Center i varje by och stad i Finland. 19.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Mer än var tredje person eller 36 procent av samtalen till kyrkans samtalstjänst handlar om ensamhet. 19.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Den ekonomiska och sociala krisen i Europa har nu blivit så svår att Röda Korset planerar att förändra sitt arbete. Allt fler Röda Kors-organisationer i Europa vittnar om att man nu måste bistå med hjälp till mat. 19.10.2009 kl. 00:00

Världen. Den ekonomiska och sociala krisen i Europa har nu blivit så svår att Röda Korset planerar att förändra sitt arbete. Allt fler Röda Kors-organisationer i Europa vittnar om att man nu måste bistå med hjälp till mat, rapporterar Sveriges radio. 19.10.2009 kl. 00:00

Världen. Tisdagen den 20 oktober 2009 mellan klockan 08.00-20.00 tävlar Sverige, Norge, Danmark och Finland om vilket land som kan samla flest personer att ta en Rättvisemärkt kaffepaus. 19.10.2009 kl. 00:00

Insändare. Må Jesu frid bo hos er alla läsare av kyrkpressen.Låt  oss   på Jesu uppmaning ta hand om Hans minsta bröder och systrar.Gamla , sjuka , invandrare , änkor och de små ofödda barnen. Redan i Gamla förbundet befallde Gud att israeliterna skulle ta hand om de faderlösa, änkor och invandrare. Blev mycket sorgsen när jag läste det Kaari Utrio skrev om att man borde ge ett "vänligt insomningspiller åt sjuka över 70 år". Vi människor ska inte bestämma hur länge nån människa ska leva! Det finns möjligheter att ge god palliativ vård åt de döende. Jag tackar Gud för de fina minnen som jag har av mina mor & farföräldrar. Känner många Underbara äldre människor. 16.10.2009 kl. 00:00

Världen. Abort är mord, skrev en katolsk präst i kyrkans medlemsblad. Nu måste tidningen betala skadestånd till den polska kvinna som texten handlade om, skriver tidningen Sydsvenskan. 18.10.2009 kl. 00:00

Världen. Till våren ska ryska skolor införa religionsundervisning på schemat. Det slutgiltiga beslutet fattades av president Dimitrij Medvedev, och det verkar ha gått snabbt till. 17.10.2009 kl. 00:00

Världen. Den nordirländska staden Londonderrys årliga Halloween-karneval uppmanar till satanism och lägger en förbannelse över staden, säger den lokala metodistpastorn Jonathan Campbell. 16.10.2009 kl. 00:00

Världen. Den svenska utrikesministern Carl Bildt har enligt preliminära resultat tagit en plats i kyrkofullmäktige i sin församling, skriver Dagen. 16.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett porträtt på biskop Gustav Björkstrand avtäcktes i Borgå i går kväll. Det är målat av konstnär Fritz Jakobsson. 15.10.2009 kl. 00:00

Människa. Människans psykiska och andliga nöd är två sidor av samma verklighet för psykiatern som hellre lyssnar än talar. 15.10.2009 kl. 00:00

Nina Österholm. Förr i tiden var jag en lugn och tålmodig person. Jag kunde lyssna på morgonradio, all tänkbar svensktoppen och discomusik klockan 06:30 – inga problem! 15.10.2009 kl. 00:00

Ledare. Senaste vecka höll stiftsfullmäktige sitt möte i Tammerfors och i Seinäjoki presenterades en omfattande internationell undersökning om skriftskolarbetet i sju europeiska länder, däribland Finland. 15.10.2009 kl. 00:00

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00