– Då hade jag väntat på att få göra det.
På den tiden betydde kyrkan som byggnad och plats ingenting för honom, han satt bara och frågade sig varför han skulle sitta där och lyssna till prat som han inte trodde på.
– Om man växer upp i Helsingfors kan det hända att det går att höra till kyrkan också om man inte tror på det kristna budskapet, men det var inte ett alternativ för mig. I Jakobstad där jag växte upp är det så många som är kristna att tron inte är något att ta lätt på.
Nu, 13 år senare, känns frågan inte längre så laddad även om den aktualiserats efter debatten kring antologin om Österbotten som Teir medverkar i.
– I dag förstår jag kyrkans kulturhistoriska betydelse och kyrkornas funktion som platser och symboler i konsten och litteraturen.
Teir besöker inte aktivt någon kyrka, men går när han blir bjuden. Han bodde tidigare nära Johanneskyrkan i Helsingfors och har också suttit i Gamla kyrkan till exempel när han sett sina barn uppträda med dagis, iförda änglavingar.
– Kyrkorna som byggnader tycker jag är gamla och skrämmande, fascinerande och vackra.
På grund av att han har släktingar som är katoliker har han också besökt de två katolska kyrkorna i Helsingfors. Den katolska mässans gregorianska mässmusik fascinerar honom.
– Då har jag slagits av hur luthersk den lutherska kyrkomusiken är, så strippad på melankoli och känslor.
