Glappet och Karleby

Ledare. Det blåser kring ungdomsarbetet i Karleby svenska församling. Oroliga föräldrar har sänt en offentlig skrivelse till både församling och stift och kräver en redogörelse inom två veckor. De ifrågasätter både ungt lekmannaledarskap och drag som de upplever som osunda och problematiska särskilt bland unga. 23.9.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det här är naturligtvis en livsviktig sak att ta itu med för bägge adressaterna.

Förtroendekrisen har lokala historiska drag. De går igen i höstens församlingsval där Karleby svenska församlings medlemmar för andra gången går till urnorna med möjligheten att välja mellan två fraktioner, där grupperingen Alla gemensamt ställt som uttalad målsättning att få en kvinnlig präst till församlingen. Församlingens präster samarbetar i dag inte vid altaret med prästvigda kvinnor.
Alla gemensamt upplever att det som sker innanför församlingens väggar inte speglar det som församlingsborna – åtminstone inte alla – skulle önska sig. Röstningsprocenten i förra valet steg med nästan femtio procent som ett resultat av polariseringen och församlingens röstningsprocent på 21 låg långt över landets medeltal. Med den debatt som nu rullat in kring ungdomsarbetet kan man säkert vänta sig ett minst lika livligt deltagande.

Biskop Björn Vikström vill ändå inte karakterisera tumultet som ett utslag för en växande klyfta mellan olika läger inom en bågnande folkkyrka som han ska försöka hålla ihop.
Men, om än inte en klyfta, så onekligen finns det ett glapp.
Samtidigt som föräldrar är skeptiska till arbetet, är de alternativa lekmannagudstjänsterna Crosspoint, som också får sin släng av sleven i kritiken, vid det här laget så välbesökta att församlingens utrymmen inte längre räcker till. Samlingarna drar mycket folk, som uppenbarligen trivs, får sig något till livs som de saknat, återkommer och dessutom tar med sig en kompis.
Ett lyxproblem ett vanligt gudstjänstupplägg drabbas av bara i julhelgen numera.
”Karleby svenska församling kritiseras för en alltför aktiv verksamhet.” En sorglustighet i texten förgyller det förtjänstfulla artikeluppslaget i Österbottens Tidning.
Det är ju ett påstående som en församling också kunde sticka som en fjäder i hatten. En död församling gör onekligen ganska lite väsen av sig.
Men det kan väl inte heller vara församlingsbornas uppriktiga önskan?

Och vad är det som händer när den lokala kyrkhelgen i Karleby samlar 1200 svenska deltagare i samma region där stiftsdagarna för hela stiftet för ett par år sedan lockade 600 personer? Den förra dessutom från väckelserörelser som inte tidigare har samarbetat på det här sättet.
Frågan kan formuleras: ”Finns det företeelser som inte längre passar in i den evangelisk-lutherska kyrkan?” Men den kan likaväl formuleras: ”Finns det företeelser som inte längre bejakas i den evangelisk-lutherska kyrkan?”
Glappet? Vad gör man åt det?

Det har föralldel glappat i Karleby förut. Församlingsrådsmedlemmen Hillevi Bystedt konstaterar i ÖT att tongångarna i föräldrarnas brev om ungdomsarbetet i församlingen lät bekanta. Men hennes son är trettio och det var ett tag sen. Det har också sagts om samma bygd att ”profeterna kommer och går, men väckelsen består”.
Tyvärr består inte alltid glöden hos unga som eventuellt känt sig pressade till att bekänna en brinnande tro. Det kan i värsta fall leda till att de skäms efteråt och få dem att gå långa krokvägar runt allt vad kyrka och tro heter. Det här är en del av den oro biskop Vikström bär på – och det finns all anledning att ta den på djupaste allvar.
Samtidigt är det också ett faktum att det är i all synnerhet från de här bygderna som präster och andliga arbetare har slussats in i kyrkans tjänst. Men också här reser sig frågetecknen inför framtiden. Vid Teologiska fakulteten i Åbo har man noterat att andelen studerande från Österbotten minskar, och det är en oroväckande trend med tanke på att det är just därifrån de åtminstone tidigare kommit. Vart tar de vägen? De 1200 deltagarna i kyrkhelgen tyder ju på att väckelsemyllan fortfarande sjuder. Men är det så att folkkyrkan och dess teologi inte längre känns som den plats där man har sitt uppdrag och sin tjänst?
Sett ur ett lite vidare perspektiv handlar det nu aktuella fallet också om den grundläggande frågan: Vems är församlingen? Och det är just här glappet syns allra mest.

Nästa vecka samlas 200 präster i stiftet till synodalmöte, ditkallade av biskopen för att i enlighet med kyrkoordningen vart sjätte år dryfta sin herdeuppgift.
Under kaftanerna bultar hjärtan, säkert mer eller mindre ivrigt – men dock bevisligen – för det gemensamma uppdraget kyrkan.
Det skulle kanske inte skada om de mellan föredragen och kaffepauserna också ville byta ett par ord om det där glappet.
Platsen?
Ödets nyck … eller som det heter en ”Herrens skickelse”.
Den råkar faktiskt heta Karleby.

May Wikström



Kyrka. Kyrkans ledare borde agera mera kraftfullt mot sexuellt utnyttjande av barn, säger Kyrkans chef för familjefrågor, Martti Esko. 22.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Tydlighet och öppenhet. Det efterlyser Malena Björkgren som skrivit en avhandling om våld i parrelationer. 21.1.2010 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Lokalrevyn har efter uppehållet kring jul on nyår begåvats med en ny sketch. Man efterlyser nya skådespelarförmågor för sommarteatern i Raseborg. En yngre man för fram sina meriter:   – Jo, jag har spelat vid hälsocentralerna i Högfors och Karis. 21.1.2010 kl. 00:00

Ledare. För drygt tjugo år sedan initierade dåvarande Karis odelade församling ett strategiskt utspel för Borgå stift som snabbt föll i glömska. Det var ett skede då flera stora brickor i stiftets strategispel var flyttbara. 21.1.2010 kl. 00:00

Människa. – Den religiösa diskussionen hindras av att man inte får komma fram med sina tvivel, säger Berndt Arell. 21.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkans Utlandshjälps verksamhetsledare Antti Pentikäinen riktar skarp kritik mot det sätt på vilket hjälp distribueras i Haiti. 21.1.2010 kl. 00:00

Världen. Strider mellan kristna och muslimska gäng har brutit ut i staden Jos i Nigeria, rapporterar Kyrkans Tidning. 21.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. En storkonsert till förmån för jordbävningsoffren i Haiti ordnas söndagen den 24 januari klockan 18 i Helsingfors domkyrka. Konserten sänds direkt i TV2. 20.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Efter tragedin i Haiti har gamla motsättningar mellan olika trosuppfattningar mildrats avsevärt, noterar Dagen. 19.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. En privatperson har utmanat finländarna, församlingarna och Institutet för hälsa och välfärd THL att gå med i en bantningskampanj – för Nepal. 19.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Efter 29 år i fängelse släpps idag den turkiske man som 1981 sköt påven Johannes Paulus II. 18.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Ingen enskild gruppering eller organisation inom kyrkan kan utse en biskop eller grunda ett stift. 18.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkans utlandshjälp har nu ökat sitt bistånd till Haiti från 650 000 euro till 850 000 euro. 16.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den första valpanelen i samband med ärkebiskopsvalet kan ses i direktsändning på webben. 15.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Ärkebiskop Jukka Paarma vädjar till enskilda finländare och församlingarna om att hjälpa jordbävningsoffren i Haiti. 15.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Under fredagen meddelades att biträdande justitieombudsman Pasi Pölönen fattat beslut om att en skola i Kouvola inte får ordna sin julfest i kyrkan. Nu reagerar flera politiker på beslutet. 9.11.2019 kl. 19:31

religionsfrihet. Kyrkomötesombuden är kritiska till att riksdagsledamoten utreds för hets mot folkgrupp. Räsänen har enligt dem endast framfört den kristna synen på homosexualitet. Rättsväsendet kan inte avgöra frågor om bibeltolkning eller "vilken sexuell livsstil som är förenlig med Guds vilja". 8.11.2019 kl. 12:45

Kyrkomötet. Fyra kvinnor och två män ställer upp på listan ”Tillsammans”, som tävlar om två platser som prästombud i kyrkomötet. I listans programförklaring står bland annat att par av samma kön ska få möjlighet till kyrklig vigsel, att kyrkan ska ha nolltolerans för trakasserier och att kyrkan ska gå mot en koldioxidneutral framtid. 7.11.2019 kl. 16:03

dop. I framtiden behöver den som döps bara en fadder som är konfirmerad medlem i kyrkan. Ändringen ska sänka tröskeln till dopet och göra doparrangemangen smidigare både för familjer och församlingar. 7.11.2019 kl. 14:46

Kyrkomötet. Tydliga prioriteringar och inget osthyvlande, löd budskapet från kyrkomötets ekonomiutskott. I nästa års budget ingår pengar för att förverkliga kyrkans klimatstrategi och för att anställa en koordinator för pilgrimsvandringsverksamheten. 7.11.2019 kl. 12:30