God vilja i snålblåst

Ledare. Det är insamlingstider. Kampanjer och huttrande sparbössefolk utmanar vår goda vilja.
”Jag kan fast ge hundra mark. Men då vill jag ha ett foto på mottagaren med min hundralapp i handen. Före det ger jag inte ett penni.”
9.9.2010 kl. 00:00

Ett autentiskt uttalande som i ett nötskal komprimerar stora och komplicerade frågor, orsak och verkan när det gäller välgörenhet. Vad får oss att donera pengar? Vad måste de som samlar in pengar göra för att gå oss givare till mötes? Vad resulterar det handlandet i? Vilka är våra grundmotiv för att ge bort av vårt eget? Och är givande bra också för oss själva?

Allt som oftast synar vi kritiskt välgörenhetsorganisationernas mål och metoder. Mera sällan, eller aldrig, förekommer en kritisk granskning av oss som givare. Handen på hjärtat, vilken välgörenhetsorganisation skulle ens våga försöket? Allt de har att spela (oss) med är att lirka, locka och pocka. Och vi är nyckfulla och ambivalenta som höstvindarna.
Frågan om hur stor andel av en donation som verkligen når fram används ofta som en retorisk sådan för att låta bli att ge. Naturligtvis behövs det stor transparens i verksamhet av det här slaget, för allt går att missbruka – även den goda viljan.
Men sanningen är att alla seriösa välgörenhetsorganisationer kämpar med att hålla kostnaderna för administration nere. Samtidigt är det just vår önskan om att ”se min hundralapp på foto” som driver upp dessa. Donatorernas krav på ett ansikte, ett namn, personlig kontakt hyvlar av varje donerad cent. I den hårdnande konkurrensen mellan organisationerna blir låga omkostnader ett trumfkort att kunna visa upp. Det i sin tur leder till varierande och ibland gråtonad praxis mellan organisationernas sätt att bokföra och redovisa kostnaderna. Vi tvingar dem till det, genom vår ovilja att ge generellt och utan adressat.
I Sverige har 110 organisationer, däribland stora insamlare som Röda Korset, Cancerfonden och Frälsningsarmén, gått samman i ett etiskt intresseorgan, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, för att skapa överenskomna spelregler. Relativt nya Ansvarsfullt Donerande r.f. i Finland har bara ett dussintal medlemmar, och de stora har hittills valt att stå utanför. Det gör att det i grunden är vi donatorer som för takten i organisationernas tävlan om vår välgörenhet. Och plötsligt skorrar våra krav om ”etiska insamlingar” onekligen lite falskt.

Varför ger vi bort pengar? Forskning i altruism visar att motiven är blandade, och oftast omedvetna. Den personliga erfarenheten spelar en stor roll. Allt som har kopplingar till våra egna upplevelser, gärna nostalgiska sådana, öppnar börsarna. Tsunamin i ”vårt” semesterparadis berörde – kanske inte så mycket på grund av lokalbefolkningens lidande som på grund av de turister vi identifierade oss med. Pakistan är ingen semester-ort, vilket insamlingarna för översvämningen fått känna av.
Motivet att förändra världen, göra en skillnad, är i grunden inte heller rent altruistiskt, eftersom det ger givaren en mental tillfredsställelse av att ha uträttat något. Uppenbart själviskt är däremot att ge för att bli sedd. Innekampanjen Giving Pledge, som riktar sig till amerikanska miljardärer är den nya statusmarkeringen av rang.
Sist och slutligen hjälper varje slant ändå människor i nöd.
Men slutligen finns det också en djupt rotad egenskap hos människan som säger att det är gott att ge. Ett amerikanskt forskarteam upptäckte signaler av välbehag i hjärnan bland försökspersoner när de donerade. Den schweiziske neuroekonomen Ernst Fehr har väckt stor uppmärksamhet för sin upptäckt att människan inte enbart drivs av egennytta, utan också av ett medfött rättvisebehov.

Med sitt Tillitsspel visade han hur redan treåringar fattade beslut som belönade både dem och andra. Med ett förbehåll: De andra tillhörde konsekvent ett ”vi”. När godiset i spelet tillföll någon utanför klassen lät barnen bli att belöna dem även om det inte kostat dem något.
Den kristna tron handlar om att vända blicken utåt. Att vidga ”vi” och minska ”dom”. Är det inte det talet om ”nästan” handlar om? Att intill dig står det en annan människa. Och intill henne ytterligare en till och en till …
I den andan har det gjorts och görs fortfarande mycket gott, i det tysta, i det lilla och kontinuerligt. Det är en trosbekännelse i handling som bejakar det goda som all snålblåst till trots också finns nedlagt i varje människa.

May Wikström



Världen. I Kinas storstäder söker sig många unga, välutbildade kineser till protestantiska underjordiska kyrkor. 19.2.2007 kl. 00:00

Världen. De protestantiska frikyrkorna och evangeliska kyrkan i Tyskland stöder anti-rasismkampanjen Respect-Youth for peace. 19.2.2007 kl. 00:00

Teologi. De teologiska fakulteterna vid Helsingfors och Joensuu universitet och vid Åbo Akademi har tillsammans öppnat den nya webbtjänsten www.teologia.fi. På webbplatsen presenteras det nyaste och fräschaste inom den teologiska forskningen, till nytta för både studerande, teologer och den stora allmänheten. 18.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Teologiska fakulteten och Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi kunde slås samman till en fakultet. Det är ett av de förslag en arbetsgrupp vid akademin kommit med. Från arbetsgruppens sida betonas att det är ett förslag. Från TF:s sida är det tummen ner för förslaget. 16.2.2007 kl. 00:00

Människa. – Kvinnoprästmotstånd, dålig behandling av homosexuella och evolutionsprotester, det är det som man hör om kyrkan. De som för den här debatten gör Gud så liten att han ryms i en liten ask. Det gör mig förbannad, säger Carola Ekrem. 15.2.2007 kl. 00:00

(Suomeksi) Kyrkpressen finns både på nätet och på papper (tabloidformat). Tabloiden utkommer i regel varje torsdag och går till 110 000 finlandssvenska hem. Det är majoriteten av hemmen i Svenskfinland. M.a.o. har Kyrkpressen den överlägset bästa täckningen av Svenskfinland av alla dags- och veckotidningar i landet, mer än dubbelt flera än närmaste konkurrent. Med en annons i Kyrkpressen når du helt klart flest människor, och dessutom till ett mycket fördelaktigt pris. Jämför själv! Och nu kan du även annonsera här på webbsidan. Tabloiden Affärsannonser, instick, bilagor Rad- och familjeannonser Webben Banners på kyrkpressen.fi Kontaktpersoner Affärsannonser Björn Sten tfn 0400 012 390 e-post bjorn.sten@kyrkpressen.fi Leif Westerling tfn 050 329 4444, fax (09) 278 4138 e-post leif.westerling@kyrkpressen.fi Jonny Åstrand tfn (06) 347 0608, 050 092 45 28 e-post cjcenter@malax.fi Tom Kytöpuro tfn (09) 612 615 41 e-post tom.kytopuro@kyrkpressen.fi   Övrigt Marianne Tanttinen tfn (09) 612 615 50 fax (09) 603 963 e-post annons@kyrkpressen.fi Tidtabell Tidningen utkommer i regel varje torsdag. Inlämning av annonsmaterial senast torsdag kl 12 veckan före. 14.2.2007 kl. 00:00

Blogga på Kyrkpressen.fi idag Kyrkpressen erbjuder dig en plats att blogga på och en färdig publik. Det är mycket enkelt och du kommer igång direkt. Inga trassliga inställningar. Två steg: 1. Registrera dig 2. Börja skriva Erfaren bloggare? För dig som redan bloggar erbjuder vi ett sätt att länka in din nuvarande blogg (som förblir helt orörd) så att det du skriver på den syns också här för alla våra läsare. Det är mycket enkelt att ställa in. Det enda du behöver är din RSS2-adress (du hittar den via din blogg). Registrera dig och läs mera i bloginstruktionerna under Blogg-menyn. Mera info? Läs blogginstruktionerna, policyn och mera om Kyrkpressens interaktiva tjänster. 14.2.2007 kl. 00:00

Tipsa oss gärna om nyheter och artikelidéer! Epost redaktionen@kyrkpressen.fi 14.2.2007 kl. 00:00

Kontakta oss gärna! Kyrkpressen Mannerheimvägen 16 A 9 00100 Helsingfors Tfn (09) 612 615 49 Fax (09) 278 41 38 Prenumerationer och adressförändringar:  (09) 612 615 50 Epost redaktionen@kyrkpressen.fi I ärenden gällande webben, kyrkpressen.fi, kontakta webred@kyrkpressen.fi Annonser Annonser (09) 6126 1550, annons@kyrkpressen.fi Läs mera under annonser. Personal Vi har också en utförligare kontaktlista. 13.2.2007 kl. 00:00

Kyrkpressen på papper Kyrkpressen är Svenskfinlands mest lästa tidning. Varje vecka når den ca 113 000 hem. Det är ca 89% av alla finlandsvenska hem. 94% av läsarna bläddrar i tidningen eller läser den från pärm till pärm. Vi är mycket stolta och glada över att tidningen är så populär. Kyrkpressen har länge varit känd som tidningen som går på djupet med ämnen. Människan och hur hon har det är bland våra viktigaste teman, och kanske därför hör också personintervjuerna (profilen) på sidan 3 till våra mest omtyckta reportage. Vi skriver också en hel del om samhället, kyrkan och kulturen. Vårt slagord är ”För ordets frihet, och det Ord som frigör”. Kyrkpressen.fi Vi jobbar gärna hårt på att hålla kvar läsarnas förtroende. Därför lanserade vi 1.3.2007 en ny webbsida, kyrkpressen.fi, som kompletterar papperstidningen. (Större uppdateringar av sajten gjordes 3.4.2008 och 7.1.2010.) Här på Kyrkpressen.fi kan du läsa nyheter varje dag. Vissa är plockade från den kommande tidningen, men många är skrivna enbart för webbsidan. En annan stor fördel med webbsidan är att du inte bara kan läsa när du vill, du kan också kommentera. Nästan allt på sajten kan kommenteras. Och så kan du förstås börja blogga! Under det första året skrevs drygt 8000 blogginlägg och ca 17 000 kommentarer på Kyrkpressen.fi, och takten ökar hela tiden. Det finns ett stort behov av att få diskutera och säga sin åsikt. Du kan också skriva en traditionell insändare direkt här på webbsidan - i mån av utrymme kommer den alltså med också i papperstidningen. Det finns mycket att upptäcka här på sajten, så surfa omkring lite. Du kan börja med nyhetssidorna eller läsa på om våra interaktiva tjänster. För att stämningen skall vara god har vi också lagt upp en policy för en bra gemenskap. Här under Kyrkpressen menyn hittar du också våra kontaktuppgifter samt info om prenumerationer och annonsering. Kyrkpressen mår bra Vi är på sund ekonomisk bas och fick nyligen vitsordet Rating Alfa av Suomen Asiakastieto i klassen Tidningsutgivning. Bara vart tionde företag i Finland når upp till den klassen. Klicka på bilden nedan för att läsa mera.   13.2.2007 kl. 00:00

May Wikström, chefredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: (09) 612 615 33 Sofia Torvalds, kulturredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi     Rolf af Hällström, allmänredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: (09) 612 615 53 Marina Wiik, vikarierande kulturredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: (09) 612 615 52 Johan Sandberg, redaktör för Österbotten fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: 050-585 6460 Christa Mickelsson, allmänredaktör, webbredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Marianne Tanttinen, annonsredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: (09) 612 615 50 Nina Österholm, allmänredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: (09) 612 615 51         13.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Elisabeth Stubb läser Bibeln morgon och kväll. Ibland hittar hon saker som är jobbiga, men hon hakar inte upp sig på dem. 13.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Vid årsskiftet sammanslogs Vörå och Maxmo församling och i söndags hölls den nya församlingens första kyrkofullmäktigeval. 13.2.2007 kl. 00:00

Världen. Danska präster behöver tilläggsutbildning i gudstjänst- och psalmkunskap. Det visar en undersökning som gjorts på uppdrag av danska kyrkans prästutbildning. 12.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. – Det är viktigt att öva sig i en kärleksfull och sann dialog i familj, församling och på nationell nivå. 12.2.2007 kl. 00:00

juliette day. Docent Juliette Day är passionerat intresserad av de kvinnor som levde och verkade i den tidiga kyrkan. – De var vanliga människor. En del av dem var rika kvinnor med makt och autonomi, jag kallar dem för ”Rich Bitches in the Holy Land”. 11.6.2015 kl. 16:16

Enligt den pakistanska pastorn Joel Samuel var 2014 det värsta året hittills för Pakistans kristna. Han får medhåll av biskop Humphrey Sarfaraz Peters som besökte Finland förra veckan. – Den religiösa intoleransen har vuxit. 4.6.2015 kl. 14:01

Det är svårt att skapa något nytt, nästan omöjligt att vara kreativ, inom kyrkan. Tanja Holm vill skapa en ny kultur gällande frivilligarbetet. Det ska vara enklare att komma med, nya idéer får inte fastna i byråkratin. 4.6.2015 kl. 00:00

bistånd. Redan nästa år försvinner 40 procent av de årliga medlen från alla biståndsorganisationer som Utrikesministeriet samarbetar med. 2.6.2015 kl. 14:01

Artisten som gjort det till sitt livsverk att jobba över kulturgränserna betonar mer än något annat att han vill ha Jesus i centrum. 1.6.2015 kl. 12:20