"Står valet mellan Helsingfors och Paris så kommer de flesta att välja Paris"

juliette day. Docent Juliette Day är passionerat intresserad av de kvinnor som levde och verkade i den tidiga kyrkan.
– De var vanliga människor. En del av dem var rika kvinnor med makt och autonomi, jag kallar dem för ”Rich Bitches in the Holy Land”.
11.6.2015 kl. 16:16

– Mina elever är som elever är överallt: några är briljanta, andra är lata.

Docent Juliette Day talar om de studenter som läser hennes kurser i kyrkohistoria vid Helsingfors universitet.

Förra året röstade teologiska fakultetens elevkår fram henne som årets lärare. Hur har Juliette Day lyckats med konststycket att få grundstudierna i kyrkohistoria att engagera så många?

– Jag är av den åsikten att undervisning ska vara en njutbar upplevelse. Det betyder inte att mina elever inte skulle jobba hårt, det gör de. Men vi kan ändå ha roligt tillsammans.

Juliette Day kom till Finland och Helsingfors universitet för fyra år sedan. Hon kände redan landet, tack vare sin finska partner, som hon träffade i England för snart 20 år sedan.

I undervisningssalarna i Helsingfors har hon gjort sig känd för sin engagerade undervisning och sitt sätt att närma sig kyrkans tidiga historia utan överdriven fromhet och högtidlighet.

– Jag vill visa att de tidiga kristna var vanliga människor, personer vi kan relatera till. De hade alla möjliga svagheter och fungerade på samma sätt som vi gör.

I en föreläsningsserie tittar hon närmare på de rika kristna kvinnor som var medlemmar av aristokratin, kvinnor som hade både makt och autonomi.

– Jag kallar dem för ”Rich Bitches in the Holy Land”. Min favorit är Milania den yngre, född ungefär 380. Henne vill jag skriva en bok om!

Milania var enda barnet i en rik överklassfamilj. Hon ville leva ett asketiskt liv, men tvingades gifta sig. Men hennes barn dog och hon lyckades övertala sin man att de skulle leva i celibat.

– Hon säljer all sin egendom, grundar kloster, diskuterar politik och ekonomi, reser runt i hela Romarriket, träffar Augustinus, besöker ökenfäderna, åker till Konstantinopel. Genom Milania får vi redskap att förstå den kontext som de tidiga kristna levde i.

Day ger inte sina elever några tillfällen att sitta tysta för sig själva under föreläsningarna.

– De måste vara aktiva och jag tvingar dem att delta i samtalen. På den här punkten märks en stor skillnad mellan engelska och finska studenter, de finska är inte vana att delta aktivt. Det går trögt i början, men när mina finska elever väl kommer igång är det svårt att få tyst på dem.

Utanför lådan

Juliette Day är den första utländska akademikern som innehar en tjänst vid teologiska fakulteten i Helsingfors.

– Inom de humanistiska diciplinerna är procenten låg, i de tekniska högre. Men i Oxford var andelen utländska akademiker 40 procent – det är ljusår från situationen i Finland.

Hon säger att de studenter som kommer till Finland ser landet som ett exotiskt alternativ. Få hade kommit om det inte var för att inga terminsavgifter uppbärs. Hon är mycket tveksam till politikernas planer på att avgiftsbelägga studierna för utlänningar.

– Står valet mellan Helsingfors och Paris väljer de flesta Paris.

Hon säger att grejen med att ha människor från olika länder och olika akademiska traditioner vid universiteten är att de här människorna tillåter andra att överväga alternativa sätt att göra saker på.

– Har du verkat hela ditt liv i samma akademiska tradition kommer du att fortsätta att gå i samma riktning, även om du stöter på problem som skulle kräva nya riktningar.

Day menar att de utländska studenterna berikar föreläsningssalarna. De har en annan kunskapsbas och ett annat sätt att se på saker. Som ett exempel jämför hon finska och engelska studenter.

– De finska studenterna har ofta en mycket gedigen kunskap, men deras tröskel att göra egna analyser är hög. De engelska kan ha svag kunskap i ett ämne, men kommer ändå med självsäkra analyser och argument.

Hon uppmanar beslutsfattarna att tänka efter noggrant.

– Ni måste välja hurudant land ni vill vara – ett isolerat land eller ett land som har saker att säga världen. Jag vet att Finland har stor potential och att forskningen håller hög kvalitet. Men om regeringen vill stänga vägarna utåt så kommer det att bli problematiskt. Ni är ett litet land – ni behöver många vänner.

Christa Mickelsson



Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00