God vilja i snålblåst

Ledare. Det är insamlingstider. Kampanjer och huttrande sparbössefolk utmanar vår goda vilja.
”Jag kan fast ge hundra mark. Men då vill jag ha ett foto på mottagaren med min hundralapp i handen. Före det ger jag inte ett penni.”
9.9.2010 kl. 00:00

Ett autentiskt uttalande som i ett nötskal komprimerar stora och komplicerade frågor, orsak och verkan när det gäller välgörenhet. Vad får oss att donera pengar? Vad måste de som samlar in pengar göra för att gå oss givare till mötes? Vad resulterar det handlandet i? Vilka är våra grundmotiv för att ge bort av vårt eget? Och är givande bra också för oss själva?

Allt som oftast synar vi kritiskt välgörenhetsorganisationernas mål och metoder. Mera sällan, eller aldrig, förekommer en kritisk granskning av oss som givare. Handen på hjärtat, vilken välgörenhetsorganisation skulle ens våga försöket? Allt de har att spela (oss) med är att lirka, locka och pocka. Och vi är nyckfulla och ambivalenta som höstvindarna.
Frågan om hur stor andel av en donation som verkligen når fram används ofta som en retorisk sådan för att låta bli att ge. Naturligtvis behövs det stor transparens i verksamhet av det här slaget, för allt går att missbruka – även den goda viljan.
Men sanningen är att alla seriösa välgörenhetsorganisationer kämpar med att hålla kostnaderna för administration nere. Samtidigt är det just vår önskan om att ”se min hundralapp på foto” som driver upp dessa. Donatorernas krav på ett ansikte, ett namn, personlig kontakt hyvlar av varje donerad cent. I den hårdnande konkurrensen mellan organisationerna blir låga omkostnader ett trumfkort att kunna visa upp. Det i sin tur leder till varierande och ibland gråtonad praxis mellan organisationernas sätt att bokföra och redovisa kostnaderna. Vi tvingar dem till det, genom vår ovilja att ge generellt och utan adressat.
I Sverige har 110 organisationer, däribland stora insamlare som Röda Korset, Cancerfonden och Frälsningsarmén, gått samman i ett etiskt intresseorgan, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, för att skapa överenskomna spelregler. Relativt nya Ansvarsfullt Donerande r.f. i Finland har bara ett dussintal medlemmar, och de stora har hittills valt att stå utanför. Det gör att det i grunden är vi donatorer som för takten i organisationernas tävlan om vår välgörenhet. Och plötsligt skorrar våra krav om ”etiska insamlingar” onekligen lite falskt.

Varför ger vi bort pengar? Forskning i altruism visar att motiven är blandade, och oftast omedvetna. Den personliga erfarenheten spelar en stor roll. Allt som har kopplingar till våra egna upplevelser, gärna nostalgiska sådana, öppnar börsarna. Tsunamin i ”vårt” semesterparadis berörde – kanske inte så mycket på grund av lokalbefolkningens lidande som på grund av de turister vi identifierade oss med. Pakistan är ingen semester-ort, vilket insamlingarna för översvämningen fått känna av.
Motivet att förändra världen, göra en skillnad, är i grunden inte heller rent altruistiskt, eftersom det ger givaren en mental tillfredsställelse av att ha uträttat något. Uppenbart själviskt är däremot att ge för att bli sedd. Innekampanjen Giving Pledge, som riktar sig till amerikanska miljardärer är den nya statusmarkeringen av rang.
Sist och slutligen hjälper varje slant ändå människor i nöd.
Men slutligen finns det också en djupt rotad egenskap hos människan som säger att det är gott att ge. Ett amerikanskt forskarteam upptäckte signaler av välbehag i hjärnan bland försökspersoner när de donerade. Den schweiziske neuroekonomen Ernst Fehr har väckt stor uppmärksamhet för sin upptäckt att människan inte enbart drivs av egennytta, utan också av ett medfött rättvisebehov.

Med sitt Tillitsspel visade han hur redan treåringar fattade beslut som belönade både dem och andra. Med ett förbehåll: De andra tillhörde konsekvent ett ”vi”. När godiset i spelet tillföll någon utanför klassen lät barnen bli att belöna dem även om det inte kostat dem något.
Den kristna tron handlar om att vända blicken utåt. Att vidga ”vi” och minska ”dom”. Är det inte det talet om ”nästan” handlar om? Att intill dig står det en annan människa. Och intill henne ytterligare en till och en till …
I den andan har det gjorts och görs fortfarande mycket gott, i det tysta, i det lilla och kontinuerligt. Det är en trosbekännelse i handling som bejakar det goda som all snålblåst till trots också finns nedlagt i varje människa.

May Wikström



Människa. Lolan Björkman och Eva-Lott Wikman har skapat en gripande själamässa till minne av hospitalshjonen i Kronoby. 22.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. I samband med religionsutövning, som till exempel gudstjänster, är det juridiskt hållbart att tvinga kvinnoprästmotståndare till samarbete med kvinnliga präster endast om alla andra arrangemang visat sig omöjliga. Det säger Seppo Koskinen, professor i arbetsrätt. 21.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. YLE:s svenska nyheter har i en telefonundersökning kartlagt Borgå stifts kvinnliga prästers upplevelser av situationen i stiftet och drar slutsatsen att trivseln är dålig. Biskop Gustav Björkstrand kommenterar undersökningen med att poängtera att problemen på det praktiska planet är små. 20.4.2007 kl. 00:00

Kultur. Söndagsskolan ger barn läs- och skriverfarenheter. Det visar en ny avhandling som är gjord vid Uppsala universitet. Samtidigt visar undersökningen att skolan inte tar hand om dessa kunskaper. 20.4.2007 kl. 00:00

Världen. Nio anhöriga förvarar sina döda i frysfack i väntan på att begravningsmetoden frystorkning skall kunna förverkligas i Sverige. Nu säger Skatteverket nej till vidare dispenser med motiveringen att det är oetiskt att förvara döda under långa perioder utan att ha ett slutdatum för begravning. 20.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den samling som ikväll skall hållas med Missionsprovinsens biskop Arne Olsson delar åsikter i Åggelby svenska och finska församling. 19.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. I samband med de problematiska arrangemangen av regnbågsmässan upplever Vanda församlingsråd att de råkat ut för felaktig pressrapportering. I ett pressmeddelande poängterar församlingsrådet att de inte satt stopp för regnbågsmässan. 19.4.2007 kl. 00:00

Teologi. Teologi, ja det studerar man om man vill bli präst. Eller religionslärare. Bland annat. Men teologiestuderande sitter inte med näsan i Bibeln hela tiden. Det blir en och annan kopp kaffe mellan varven också. Och så finns ju TSF! 19.4.2007 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkpressen samlade in över 700 namn på webben för att stöda Halide Latifi i hennes kamp att få bo kvar hos sin brorsson i Finland. Listorna överlämnades idag till riksdagsgrupperna, och stämningen är försiktigt hoppfull. 18.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Bibelsöndagen firas den 22 april. Finska Bibelsällskapet vill under Mikael Agricolas jubileumsår lyfta fram dem som i våra dagar gör ett liknande arbete som han. 18.4.2007 kl. 00:00

Världen. En 47-årig pingstpredikant från Norge erkänner att han förgripit sig sexuellt på en tolvårig flicka. Övergreppen har skett både i kyrkan och i flickans hem, omtalar Dagen. 18.4.2007 kl. 00:00

Kultur. En bit av Mikael Agricolas väg till biskopssätet i Åbo belyses med en Agricolastig i Pernå kyrkby. 18.4.2007 kl. 00:00

Världen. Ett antal svenska organisationer protesterar mot Scancis beslut att ta bort biblarna från hotellrummen. 17.4.2007 kl. 00:00

Världen. Frälsningsarmén har inlett ett projekt för att hjälpa rwandiska återflyttare som i årtionden bott i Tanzania och nu tvingats  återvända till sitt gamla hemland, omtalar Internationella Frälsningsarméns högkvarter i England. 17.4.2007 kl. 00:00

Teologi. Det finns inte bara en frälsningshistoria utan också en frälsningsgeografi, säger Eero Junkkaala. 17.4.2007 kl. 00:00

hangö. Hangös kyrkliga samfällighet har ändrat linje angående planerna på försäljning av byggnader. Hittills har man försökt sälja alla byggnader utom kyrkorna, nu är bara pastorskansliet till salu. 5.10.2015 kl. 13:02

åland. Kyrkorådet i Finström-Geta säger ja till att de fyra församlingarna på norra Åland slås ihop till en. 5.10.2015 kl. 13:01

Astrid Seeberger skämdes över att vara tysk och blev svensk i stället. Men när hon började skriva sin mors historia insåg hon att man inte kan lämna det förflutna bakom sig, som man ömsar ormskinn. 5.10.2015 kl. 09:59

postkristet. Vad ska de som varken identifierar sig som ateister eller kristna kalla sig? Religionshistorikern David Thurfjell kallar dem postkristna. 1.10.2015 kl. 12:39

De första nätterna efter att flyktingslussen i Torneå öppnade fortsatte flyktingar att komma till Vasa. Församlingarna i staden är beredda att fortsätta dejourera på kvällarna så länge polisen och mottagningscentralen önskar det. 29.9.2015 kl. 07:33