Klara principer för dödas nätprofiler

Samhälle. Radering, omvandling eller blockering – vad händer egentligen med våra profiler på Internet efter att vi dött? 5.9.2010 kl. 00:00

Illustration: Wilfred Hildonen


”Rest in peace, i min dröm lever du fortfarande”, ”Saknaden är oändlig ... Åtminstone känns det tryggt att veta att du skyddar oss alla där från himlen”. Inläggen på en minnessida på Irc-galleria är känslosamma och lågmälda. 

De flesta av nätforumets 500 000 aktiva är mellan 14 och 25 år. Ändå händer det då och då att någon av dem dör.

– Oftast får vi veta att en av våra medlemmar gått bort via en närstående eller kompisar. Då inaktiverar vi användarens profil, säger Heini Varjonen, en av Irc-gallerias grundare och moderatorer. 

Hon motiverar praxisen med att profilsidor är så personliga.

– När en ung person dör sker det ofta oförutsett och medlemmen har inte kunnat förbereda sig på det i sina uppdateringar. Däremot håller vi kvar profilens data på servern ifall till exempel föräldrar vill få tillgång till de nyaste fotona av sina barn.

Irc-galleria gör inte om profilsidor till virtuella ”minneslundar” för vänner och anhöriga. I stället finns det möjlighet att starta sorgegrupper på portalen. Gruppens grundare kan välja att hålla minnessidan sluten, men i de flesta fall är innehållet öppet för alla.

Minnessidorna pryds ofta av kors och diskussionstonen är i regel saklig. 

– På minnessidan kan besökarna skriva ner minnen och historier av den avlidna och lägga upp foton. Jag ser det som ett bra sätt att ge utlopp för sorgen och få stöd av andra som känner likadant.

Ibland har Heini Varjonen funderat över vem som äger rättigheterna till en avliden persons konto – har dödsboet till exempel rätt att logga in på en avliden persons profil om de hittat lösenordet?

– Det har inte hänt en enda gång att någon skulle ha ljugit om någon annans död eller missbrukat en avliden persons konto. På Irc-galleria registrerar man sig med sitt rätta namn så i princip kan vi spåra våra medlemmar. Men enligt lagen har vi inte rätt att fråga efter personbeteckningar, som är det enda sättet att säkerställa människors identitet.

Läs mera i Kyrkpressen 35/2010.

Marina Wiik



profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00