Församlingens prislapp

Ledare. Häromveckan spottade Kyrkostyrelsens datorer ut den sammanlagda redovisningen över församlingarnas ekonomi år 2009.
Det krönte många kyrkoherdars och kyrkoekonomers förtvivlade blankettslit under året. En hälsning till er: Det hade en betydelse.
26.8.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

För alla oss som betalar kyrkoskatt är det nämligen hälsosamt att se vad det kostar att ha en församling på sin hemort. Det gör det möjligt att reflektera över vad man får för pengen.

Låt oss börja med priset. På prislappen för ”höra till kyrkan” lyder riktpriset 201 euro.Detta var i fjol det statistiska medelvärdet för vad en medlem av den evangelisk-lutherska kyrkan totalt betalade i kyrkoskatt under hela året. En månad i församlingen kostar oss följaktligen 16,75 euro. En dags medlemskap kostar 55 cent. Vad får vi då för pengarna?
 
En tredjedel av kostnaderna i församlingspaketet som medlemmarna erbjuds genereras av barn- och ungdomsarbetets utgifter. En sjättedel av pengarna har gått åt till att ge oss gudstjänster och förrättningar och en nästan lika stor del har använts till att erbjuda oss hjälp i trängda livssituationer i form av diakoni, familjerådgivning och sjukhussjälavård.
Betydligt mindre smulor satsas på musik, mission och internationell diakoni och att hålla kyrkbokföringen i skick.
Verksamheten bland barn och unga är alltså den överlägset dyraste av alla former. Här kommer siffrornas förbannelse in. Det finns risk för uppenbara felslut bland beslutsfattare som flyttar ögat från en kolumn till en annan – i all sin enkelhet formulerat som: ”det där kostar för mycket jämfört med resten”.
Det är av den här orsaken många ungdoms- och barnarbetsledare känner stor oro i tider som dessa. De vet att deras verksamhet kostar, och de vet att den röda pennan måste gå över pappersarken. Trots att församlingarnas sammanlagda resultat slutade 24 miljoner på plus var resultatet 31 miljoner sämre än året innan. Och trots att en del församlingar har tillräckliga medel finns det andra som tänjer på varje skattecent. Församlingarnas sammanlagda bokslut visar att klyftan mellan fattiga och rika församlingar växer, trots den utjämning som sker via Kyrkans centralfond.

Ifjol var kostnaderna för församlingarnas verksamhet sammanlagt 1 000 miljoner euro. Intäkterna från kyrkoskatten nådde bara upp till 954 miljoner, mera sköts till genom inkomster från hyror och avgifter för tjänster och verksamhet. De församlingar som äger mycket skog kompenserar ofta sitt underskott genom att sälja virke.
Det måste sparas och täppas till över hela linjen. Det här är en enorm utmaning både för kyrkan som helhet och för beslutsfattarna på församlingarnas lokalnivå – dem som väljs nu i höst.
Men för dem gäller det att, precis som kunden, se vad det är värt att betala för. Den kontakt församlingen har med barn, unga och deras föräldrar är en av de mest vardagsnära och omedelbara ytorna i församlingens arbete. I föräldra-barngruppen, eftiset och skriftskolan möter många föräldrar och barn församlingen ansikte mot ansikte. För församlingen kostar alltsammans skjortan: de många deltagarna, lokaliteterna, materialet, personalen, kunnandet, säkerheten. Det krävs en djup professionalitet som garanterar barnens och de ungas såväl fysiska som psykiska välmående, ibland dygnet runt när det drar ihop sig till läger. Så naivt det vore att tro att det inte skulle kosta! Så smärtsamt dyrt det kan stå kyrkan om man försöker sig på den sortens sparande ändå.

För mig, när jag fingrar på prislappen, är det trots allt ansiktet och medvandraren i min församling jag är mest beredd att betala för. Dagklubben och skribalägret, familjerådgivningen och sjukhusprästen.
Inte heller vill jag mista församlingens ramar kring de viktigaste händelserna i min och familjens livsskeden. Jag är inte ensam. I en färsk gallup som YLE låtit göra hälsar över hälften av de unga mellan 15 och 24 år att de vill gifta sig i kyrkan – och att det är det viktigaste skälet till att de vill höra till kyrkan.
Och vart skulle jag gå med frågorna i samband med döden och sorgen?

För 55 cent om dagen betalar jag också med glädje för gudstjänsten i kyrkan. Den dagen den inte finns är jag utan en viktig gemenskap, som existerar också fastän jag själv inte sitter med.

May Wikström



UNG. I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. Skådespelaren Johan Fagerudd säger: – Jag är egentligen lika sträng mot mig nu som jag var då, och det stör mig lite. Han önskar också att han vågat mer som tjugoåring. 13.10.2022 kl. 15:13

OPERA. Mezzosopranen Karoliina McLoud i minioperarollen som väckelsepredikanten Maria Åkerblom får beröm. 14.10.2022 kl. 13:49

TYSKA FÖRSAMLINGEN.. Biskop Bo-Göran Åstrand installerar Deutsche Gemeindes nya ledare på söndag. 14.10.2022 kl. 13:03

PERSONEN. – En finsk soldat utbildas inte till att döda utan till att försvara, säger Cecilia Alameri, som är teolog och löjtnant i reserven. 12.10.2022 kl. 18:59

FÖRSAMLINGSVALET. Ett öppet klimat i församlingen, där kyrkoherden är tydlig, öppen och mottaglig för förslag och motförslag. Det har skapat en bra utgångspunkt för församlingsvalet i Åbo. Petra Lindblad har suttit i arbetsgruppen som har vaskat fram många nya kandidater. 12.10.2022 kl. 10:00

ekumenik. Ortodoxa Maria Mountraki från Helsingfors blir en av 150 som leder arbetet i Kyrkornas världsråd. 11.10.2022 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSVALET. – Det är dags att se över kyrkans oändligt krångliga valsystem, anser Siv Sandberg som är en av Svenskfinland ledande sakkunninga på demokratifrågor. 11.10.2022 kl. 15:59

Helsingfors. Den vacklande ekonomin i Matteus församling i Helsingfors blir inte bättre av att svenska församlingar i huvudstaden fusioneras. Driv på att höja skatte­öret i stället, föreslås i en rapport till domkapitlet. 6.10.2022 kl. 15:04

FÖRLOSSNING. Redan som sjuåring visste Johanna Holmäng att hon ville bli barnmorska. Hennes jobb är hennes kall. Varje dag möter hon stor förväntan, men vissa gånger också bottenlös förtvivlan. – Ibland måste jag gå från sorgens rum in i glädjens, då är det inte lätt att hålla masken, säger hon. 28.9.2022 kl. 13:31

PREPPERPRÄST. När Sverige inte hade ett enda stridsflygplan att sända upp då Ryssland övade kärnvapenanfall gick det upp för prepperprästen Jonas Ahlforn i Örebro att det inte räcker att bunkra upp toalettpapper som förberedelse för en samhällskris. 29.9.2022 kl. 11:00

BORGÅ STIFT. Efter pandemin har det varit svårare att få till dop. Begravningar och minnesstunder har förändrats. Vid prästernas synodalmöte i Åbo sade biskop Bo-Göran Åstrand att kyrkan inte blir som förut – också dess särställning som folkkyrka ifrågasätts nu i riksdagen. 29.9.2022 kl. 00:00

SYSKON. Kjell Westö och Mårten Westö är bröder, författare och spelar i samma band. De har ärvt ett depressivt stråk, men hanterar det på olika sätt. Den ena är intensiv, den andra är lugn. Den ena ber ibland, den andra köpslog en gång med Gud och blev avslöjad som spelare. 28.9.2022 kl. 10:38

BORGÅ STIFT. 21-åriga Moa Eklund har skapat logon för Borgå stifts hundraårsjubileum. – Sedan jag flyttade till Helsingfors har jag fått upp ögonen för gemenskapen i stiftet, säger hon. 26.9.2022 kl. 19:09

KRISTEN BILDKONST. Den svensk-israeliska konstnären Birgitta Yavari-Ilan åkte för 50 år sedan ut ur Vetlanda i Småland i sin ljusblå Volkswagen för att bosätta sig i Jerusalem. För en generation i Norden har hon stått för ett kristet bildspråk kring tro, kärlek och glädje. 27.9.2022 kl. 19:00

Åbo akademi. Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt blir sannolikt ny professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Fakultetsrådets val ska ännu formellt bekräftas av universitetets ledning. 27.9.2022 kl. 16:52

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44