Församlingens prislapp

Ledare. Häromveckan spottade Kyrkostyrelsens datorer ut den sammanlagda redovisningen över församlingarnas ekonomi år 2009.
Det krönte många kyrkoherdars och kyrkoekonomers förtvivlade blankettslit under året. En hälsning till er: Det hade en betydelse.
26.8.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

För alla oss som betalar kyrkoskatt är det nämligen hälsosamt att se vad det kostar att ha en församling på sin hemort. Det gör det möjligt att reflektera över vad man får för pengen.

Låt oss börja med priset. På prislappen för ”höra till kyrkan” lyder riktpriset 201 euro.Detta var i fjol det statistiska medelvärdet för vad en medlem av den evangelisk-lutherska kyrkan totalt betalade i kyrkoskatt under hela året. En månad i församlingen kostar oss följaktligen 16,75 euro. En dags medlemskap kostar 55 cent. Vad får vi då för pengarna?
 
En tredjedel av kostnaderna i församlingspaketet som medlemmarna erbjuds genereras av barn- och ungdomsarbetets utgifter. En sjättedel av pengarna har gått åt till att ge oss gudstjänster och förrättningar och en nästan lika stor del har använts till att erbjuda oss hjälp i trängda livssituationer i form av diakoni, familjerådgivning och sjukhussjälavård.
Betydligt mindre smulor satsas på musik, mission och internationell diakoni och att hålla kyrkbokföringen i skick.
Verksamheten bland barn och unga är alltså den överlägset dyraste av alla former. Här kommer siffrornas förbannelse in. Det finns risk för uppenbara felslut bland beslutsfattare som flyttar ögat från en kolumn till en annan – i all sin enkelhet formulerat som: ”det där kostar för mycket jämfört med resten”.
Det är av den här orsaken många ungdoms- och barnarbetsledare känner stor oro i tider som dessa. De vet att deras verksamhet kostar, och de vet att den röda pennan måste gå över pappersarken. Trots att församlingarnas sammanlagda resultat slutade 24 miljoner på plus var resultatet 31 miljoner sämre än året innan. Och trots att en del församlingar har tillräckliga medel finns det andra som tänjer på varje skattecent. Församlingarnas sammanlagda bokslut visar att klyftan mellan fattiga och rika församlingar växer, trots den utjämning som sker via Kyrkans centralfond.

Ifjol var kostnaderna för församlingarnas verksamhet sammanlagt 1 000 miljoner euro. Intäkterna från kyrkoskatten nådde bara upp till 954 miljoner, mera sköts till genom inkomster från hyror och avgifter för tjänster och verksamhet. De församlingar som äger mycket skog kompenserar ofta sitt underskott genom att sälja virke.
Det måste sparas och täppas till över hela linjen. Det här är en enorm utmaning både för kyrkan som helhet och för beslutsfattarna på församlingarnas lokalnivå – dem som väljs nu i höst.
Men för dem gäller det att, precis som kunden, se vad det är värt att betala för. Den kontakt församlingen har med barn, unga och deras föräldrar är en av de mest vardagsnära och omedelbara ytorna i församlingens arbete. I föräldra-barngruppen, eftiset och skriftskolan möter många föräldrar och barn församlingen ansikte mot ansikte. För församlingen kostar alltsammans skjortan: de många deltagarna, lokaliteterna, materialet, personalen, kunnandet, säkerheten. Det krävs en djup professionalitet som garanterar barnens och de ungas såväl fysiska som psykiska välmående, ibland dygnet runt när det drar ihop sig till läger. Så naivt det vore att tro att det inte skulle kosta! Så smärtsamt dyrt det kan stå kyrkan om man försöker sig på den sortens sparande ändå.

För mig, när jag fingrar på prislappen, är det trots allt ansiktet och medvandraren i min församling jag är mest beredd att betala för. Dagklubben och skribalägret, familjerådgivningen och sjukhusprästen.
Inte heller vill jag mista församlingens ramar kring de viktigaste händelserna i min och familjens livsskeden. Jag är inte ensam. I en färsk gallup som YLE låtit göra hälsar över hälften av de unga mellan 15 och 24 år att de vill gifta sig i kyrkan – och att det är det viktigaste skälet till att de vill höra till kyrkan.
Och vart skulle jag gå med frågorna i samband med döden och sorgen?

För 55 cent om dagen betalar jag också med glädje för gudstjänsten i kyrkan. Den dagen den inte finns är jag utan en viktig gemenskap, som existerar också fastän jag själv inte sitter med.

May Wikström



politik. Bibelförankrad konservatism betraktade man på SFP:s partikansli som ”gubbarnas” världssyn. Men riksdagsvalet visade partisekreterare Fredrik Guseff på någonting annat. Unga laestadianer i Österbotten är nu en politisk faktor som utmanar SFP – via Kristdemokraterna. 1.5.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet har konstaterat att både Camilla Svevar och Johan Kanckos är behöriga för tjänsten. Domkapitlet placerar Camilla Svevar i första förslagsrum. 28.4.2023 kl. 10:10

KOLUM. I mitt arbete som studentpräst träffar jag unga studerande som söker sig till mig för samtal. Deras värld har mörknat så mycket att de har klivit över den tämligen höga tröskeln att söka hjälp hos en präst. 24.4.2023 kl. 08:00

biskopar. Den finländska teologen Jaakko Rusama har valts till biskop för den lutherska kyrkan i Storbritannien. 26.4.2023 kl. 15:02

UNDERSTÖD. Kyrkostyrelsens plenum har beviljat församlingarna understöd för sammanlagt 7,38 miljoner euro ur den statliga finansieringen för skötseln av församlingarnas kulturarv. 25.4.2023 kl. 11:01

FÖRLÅTELSE. Vad händer när någon behandlar dig fel? Du känner dig arg, sårad, ledsen och övergiven. Du vill ha rättvisa, och du vill att någon betalar. Men om rättvisan inte kommer – vad gör du då? Du förlåter. Sjuttio gånger sju gånger gör du det – och då sjunker inte bara ditt blodtryck utan du bygger också din karaktär. 20.4.2023 kl. 10:18

Personligt. Staffan ”pastorn” Björklund, stuvare och skogshuggare, har aldrig brytt sig om människors titlar. – Jag brukar alltid säga att alla som kliver över tröskeln till Herrens hus är likvärdiga. 20.4.2023 kl. 18:00

TRANSKÖNADE. Som studerande klädde sig Tanja von Knorring första gången som kvinna 1984. I slutna sällskap och på klubbar i den tidens Helsingfors var hon kvinna om natten – och man och chef vid Luftfartsverket om dagen. Nu som 60-plus är hon kvinna helt och hållet. Bönen och tron har stött henne på vägen dit. 19.4.2023 kl. 21:41

TJÄNSTER. Daniel Björk är enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Pedersöre när ansökningstiden gick ut i dag. Kyrkoherdetjänsten i Solf har sökts av Camilla Svevar och Johan Kanckos. 19.4.2023 kl. 12:08

Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22