Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



de vackraste julsångerna julinsamling. Finska missionssällskapet har öppnat en webbsida för de vackraste julsångerna. Årets sånger valdes av kantorerna i Vasa församling. 29.11.2011 kl. 12:32

De gröna parti kristendom. De gröna har fått en kristen underavdelning, Armon vihreät (Nådens gröna). Målet är att bredda diskussionen om kyrkliga frågor inom partiet, kyrkan och i samhället. 29.11.2011 kl. 11:19

undersökning präster USA. En amerikansk undersökning visar att prästerna är den yrkesgrupp som är mest nöjda med sitt jobb. 29.11.2011 kl. 10:01

malenami bloggpris. Malena Björndahl från Karleby vill förgylla människors vardag. Hennes blogg Malenami är nominerad till Bloggpriset 2011. 28.11.2011 kl. 13:15

Det blir inget juridiskt efterspel från Närpesförsamlingarnas sida mot skogsbolagens kartellaffärer. Det beslöt gemensamma kyrkorådet på fredagskvällen. 25.11.2011 kl. 19:33

Närpes. UPM, Stora Enso och Metsäliitto drev en virkeskartell i i sju år. Närpesförsamlingarna hör till dem som sålt skog till bolagen. 25.11.2011 kl. 11:55

Hosianna advent . Den första söndagen i advent har bevarat sin ställning som en av de mest populära kyrkogångsdagarna. År 2007, när man senast gjorde upp nationell statistik över kyrkobesök, gick nästan 137 000 finländare till kyrkan för att sjunga Hosianna på första advent. 27.11.2011 kl. 09:00

advent radio vega julkalender. Under advent erbjuder medierna ett mångsidigt andligt program. 26.11.2011 kl. 09:00

samkönad vigsel Danmark. De flesta präster i danska folkkyrkan är för samkönade vigslar i kyrkan. Regeringens planer på lagändring delar ändå de danska biskoparna. 25.11.2011 kl. 15:35

riksdagen Bibeln. I dag öppnas en utställning som presenterar de böcker som citerats mest i riksdagen. 24.11.2011 kl. 14:27

julgryta frälsningsarmén. Frälsningsarméns traditionella julgryteinsamling är snart i gång igen. 24.11.2011 kl. 11:10

psalmer. Både den svensk- och den finskspråkiga psalmboken får tillägg som beräknas vara klara 2015. 24.11.2011 kl. 10:09

migration asylsökande. Migrationsverkets specialforskare är nu beredda att lyssna på sakkunniga om kristnas situation. 24.11.2011 kl. 09:00

julradion julmusik. Kanal Hoppets Julradio har samlat hundratusentals lyssnare varje år. Men svensk julradio på webben är nytt för i år. 23.11.2011 kl. 13:47

Martyrkyrkans vänner Egypten . Martyrkyrkans vänner (MKV) har undertecknat ett samarbetsavtal med den Evangeliska Alliansen i Egypten.   23.11.2011 kl. 13:01

kallelse. I samskolan ville han inte ha någon yrkesvägledning. För Göran Björk visste han skulle bli pastor, så stark var hans kallelse. Men när han inte längre kunde vara pastor blev han vilsen. 18.2.2021 kl. 06:00

beslut. Filip Saxén vågade slutligen gå i närkamp med sig själv, med skammen och ångesten efter de övergrepp han utsattes för som barn. Som sportchef på Hufvudstadsbladet har han också vågat införa en helt jämställd sportjournalistik, trots mycket kritik. – Ibland måste man bara våga vara modig, säger han. 17.2.2021 kl. 14:51

bibeln. Under fjolåret färdigställde den internationella bibelöversättningsorganisationen Wycliffe Associates ett rekordantal nya översättningar. Nya testamentet utkom på 114 nya språk och Gamla testamentet på åtta. 15.2.2021 kl. 09:44

vanda. Kyrkoherden i Vanda svenska församling Martin Fagerudd avgår och tjänsten förklaras ledig att sökas senast den 8 mars. 12.2.2021 kl. 10:10

församlingsförbundet. Han leder ett drygt hundraårigt förbund som får människor att mötas – och längtar efter att få göra det öga mot öga igen. 5.2.2021 kl. 15:53