Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



presidentval niinistö. De flesta prästerna skulle rösta på Sauli Niinistö i presidentvalet, visar en enkät av Radio Dei. 23.11.2011 kl. 10:51

Henrik Perret Kyrkomöte präst. – Att vara präst är det värsta och det bästa som finns, säger Henrik Perret. 23.11.2011 kl. 09:00

Digital bibel app. Heliga skrifter läses allt oftare från digitala plattformar. Användningen av biblar i elektronisk form har ökat explosionsartat, rapporterar Publishers weekly. 22.11.2011 kl. 13:45

advent foto. Hanna Sandberg har tagit adventsbilden här ovan. Läs hennes tankar om foto och bli inspirerad! 21.11.2011 kl. 17:02

TV Big Brother. I dag firas gudstjänst i Big Brother-huset. Idén kommer från en av deltagarna som är troende och önskade sig nattvard. 20.11.2011 kl. 09:00

Lärare och kyrkfolk diskuterar ivrigt hur ett fungerande samarbete kan se ut på gräsrotsnivå. 17.11.2011 kl. 14:15

facebook. Finlands evangelisk lutherska kyrka öppnade i dag sin egen sida på facebook. 17.11.2011 kl. 10:04

skola religion. Omkring 60 personer diskuterar samarbetet mellan kyrka och skola på ett seminarium i Helsingfors imorgon, torsdagen den 17 november. 16.11.2011 kl. 15:32

Lovisa kyrka. Bänkarna i nyrenoverade Lovisa kyrka fick över hundra rumpavtryck efter en konsert i början av november. Orsaken utreds som bäst. Samtidigt har en rörelse för att rädda avtrycken satt igång. 16.11.2011 kl. 13:15

technomässa Stockholm. Metallmässan har blivit en självskriven del av vårt gudstjänstfirande. I Sverige har man gått ett steg längre och infört en technomässa. 16.11.2011 kl. 10:48

frivilligarbete. Församlingarnas frivilligarbetare upplever att deras insats uppskattas, visar en färsk enkät. 15.11.2011 kl. 07:00

GA. Årets insamling för kampanjen Gemensamt ansvar (GA) inbringade sammanlagt 4 381 956,40 euro. Jeppo församling är en av de församlingar som samlat in allra bäst. 14.11.2011 kl. 16:18

Det är lutherskt att få fira gudstjänst och andakt på sitt eget språk. Nu kan också döva finländare med svenska som modersmål äntligen göra det. 12.11.2011 kl. 11:40

julen kyrkoåret ulla oinonen. När andra stressar upp sig över julkommersen i november vill pastor Ulla Oinonen ta vara på tiden av förberedelse. 11.11.2011 kl. 07:00

kyrkomöte. Kyrkomötet godkände på torsdagen Kyrkans centralfonds budget för 2012 och verksamhets- och ekonomiplanen för åren 2012-2014. Ramen för kyrkans verksamhetsmedel för nästa år minskar med fem procent jämfört med i år. 10.11.2011 kl. 15:47

Fariseism. Den vedertagna betydelsen av fariseism, hyckleri, är inte historiskt korrekt. Ordet farisé betyder ordagrant avskild eller separatist. Fariséerna är bättre än sitt rykte, anser Karl af Hällström. 5.2.2021 kl. 10:10

kaplansval. Irene Erkko från Espoonlahden seurakunta blir ny kaplan i Esbo svenska församling. – Det känns jättebra! säger hon. 4.2.2021 kl. 16:21

tro. Journalisten Jan-Erik Andelin tror på Gud och vill gärna diskutera det. Kaffepannan är varm, och han har mycket att säga: han har funderat ett helt liv. Men varför kommer ingen? 4.2.2021 kl. 09:25

Personligt. Ångesten, rädslan och MS-diagnosen är en del Eva Kelas liv. Men sedan ungefär tio år har hon blivit tillfreds med livet – på riktigt. – Jag har haft och har ett så rikt liv! 3.2.2021 kl. 09:50

statistik. Under coronaåret nådde kyrkan närmare 1,4 miljoner personer i individuella möten. I telefonsamtal och samtal över nätet tredubblades antalet (443 000) och vid utdelning av matkassar mer än fördubblades antalet (309 000) jämfört med året innan. 1.2.2021 kl. 11:42