Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



Matbanken på Åland delar i dag, tisdag, ut 75 matkassar. 20.12.2011 kl. 13:13

aamukorva telefonjour Helsinki. En ensam jul väcker många minnen till liv. Den frivilliga i telefonjouren kan vara den enda som lyssnar. 20.12.2011 kl. 09:56

Päivi Räsänen. Är kyrkan demokratisk i sin verksamhet, frågar inrikesminister Päivi Räsänen i en kritisk insändare i Helsingin Sanomat. 19.12.2011 kl. 11:42

jul fängelser sjukhus militären. Julen firas också i fängelser, på kaserner och sjukhus. 17.12.2011 kl. 09:00

Lucia Tjälstek. Julkyrkan har en självskriven plats i Lucian Nora Peltolas julfirande. 16.12.2011 kl. 13:37

kyrkomöte, stiftsgfullmäktige. Läs vem som kandiderar från din ort! 13.12.2011 kl. 11:55

Närpes Clas Abrahamsson sammanslagning. Församlingarna i Närpes, Pörtom och Övermark diskuterar en möjlig församlingsfusion. 15.12.2011 kl. 16:19

Kristinestad Julstad. Projektet Jul i sjöstaden vill ta fram traditioner och ge Kristinestad en image som julstad. 15.12.2011 kl. 10:07

Hagman. Teologie doktor Patrik Hagman fick ikväll Åbo Akademis Per Brahe-pris. Prissumman uppgår till 12 000 euro. 14.12.2011 kl. 19:00

arbetsklimat vanda svenska domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift vill att Vanda svenska församling vidtar åtgärder för att förbättra sitt arbetsklimat. Långvariga tvister gällande ledarskap och administration har inverkat på arbetstagarnas ork och påverkat verksamheten i församlingen negativt. 14.12.2011 kl. 13:32

Halpa-Halli tobak alkohol. Affärskedjan Halpa Halli har tilldelats det första nationella folkhälsopriset, rapporterar Österbottens Tidning.  14.12.2011 kl. 10:20

ekumenisk jul Åbo. I år framförs det humanitära budskapet vid tillställningen Ekumenisk jul av Helsingin Sanomats ansvarige chefredaktör Mikael Pentikäinen. 14.12.2011 kl. 09:00

Lucia Nora Peltola. Se bilder från Lucias första uppdrag! 13.12.2011 kl. 09:50

Helsingforsbiskopen Irja Askola bjöd de missionsorganisationer som blivit utan bidrag från Vanda och Helsingfors till domkapitlet för samtal. 9.12.2011 kl. 15:05

församlingar prosterier. Antalet församlingar ändrar inte vid årsskiftet. Däremot blir prosterierna färre. 8.12.2011 kl. 10:02

kyrkoherdeval. Under pågående pandemi har domkapitlet sänkt tröskeln för församlingarna att få avvika från regeln att ordna folkval av kyrkoherde. Men någon sådan automatik finns inte. 4.3.2021 kl. 08:50

Kyrkans Ungdom. Rebecka Stråhlman är färsk ordförande för Kyrkans Ungdom. Kyrkpressen tog henne på pulsen. 3.3.2021 kl. 18:41

barn. Ron, tre månader, har smilgropar och världens gladaste leende. Hans föräldrar Anette och Samuel Sundelin har väntat på honom i sjutton år. – Det skulle har varit lättare att vänta om vi hade vetat vad Gud har för plan. 3.3.2021 kl. 10:11

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41

Finlands svenska prästförbund. Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon har jobbat upp sig ”från gravens botten”. 1.3.2021 kl. 19:06