Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



kyrkoval stiftsfullmäktige kyrkomöte. På måndag väljs ombud för såväl kyrkomötet som stiftsfullmäktige för fyra år framåt. Här är listan över alla präster och lekmän i Borgå stift som kandiderar i de kyrkliga valen. 8.2.2012 kl. 12:23

Arabiska unga, oberoende av religion, längtar efter fred. 7.2.2012 kl. 11:16

fasta ekologi askola ekofasta. Klarar du dig med mindre bilkörning, kortare dusch och enbart vegetariskt på tallriken? 7.2.2012 kl. 10:55

Saanila. Klart att Gud har humor, säger Stan Saanila som tillsammans med André Wickström är aktuell med tvåmansshowen De tio budorden som hade premiär på Lilla Teatern förra veckan. 2.2.2012 kl. 10:12

biskopsval. Professorn, teologie doktor Miikka Ruokanen, och biskopsmötets sekreterare, teologie doktor Jari Jolkkonen, fick flest röster i den första omgången i biskopsvalet i Kuopio stift. 1.2.2012 kl. 09:50

internationell gudstjänst Esbo. Församlingarna i Esbo börjar ordna engelskspråkiga ekumeniska gudstjänster en gång i veckan. 31.1.2012 kl. 09:00

liitykirkkoon. Riksdagens biträdande justitcieombudsman Jussi Pajuoja har gett beslut angående klagomålet mot nätsidan liitykirkkoon.fi (gå med i kyrkan) 30.1.2012 kl. 15:22

Kyrkodagar Ungdomens kyrkodagar Kyrkomötesval. Det verkliga gränsöverskridandet under Ungdomens kyrkodagar och de allmänna kyrkodagarna kom på upploppet när de unga satte kyrkans beslutsfattare i heta stolen. 29.1.2012 kl. 11:29

Jonas Helgesson UK kyrkodagar. Stå-upp komiker Jonas Helgesson fick stående ovationer av både UK- och kyrkodagspubiken. Se video! 29.1.2012 kl. 09:57

– Måste en hjälpledare, på sin fritid, vara vän med alla konfirmander som tar kontakt på webben? 27.1.2012 kl. 17:21

kcsa UK ungdomens kyrkodagar. Känn stämningar från Vasa där över 200 ungdomar från stiftet finns samlande. Se video! 27.1.2012 kl. 14:38

Kyrkans egen ungdomsriksdag sitter samlade i Vasa. Teologiestuderande Linus Stråhlman från Borgå valdes under  morgonen till ordförande för Ungdomens kyrkodagar 2012. 27.1.2012 kl. 10:14

Guy Liagre EKK. Teologie doktor Guy Liagre från Belgien har valts till ny generalsekreterare för Europeiska kyrkokonferensen (EKK). 27.1.2012 kl. 09:40

kopimistsamfundet religion pirate bay piratrörelsen. Är Ctrl+C en helig handling? Kyrkpressen har träffat Gustav Nipe, ledare för svenska kopimistsamfundet. 26.1.2012 kl. 12:00

Sociala medier Emanuel Karlsten Facebook Twitter Andligt liv på webben. Undersökningar visar att finländska medier inte är särskilt bra på att använda sociala medier. Enligt Emanuel Karlsten, svensk journalist och mediekonsult, väntar webben också på att kyrkan på allvar ska blanda sig i den smältdegel av kommunikation som internet har blivit. 26.1.2012 kl. 09:45

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08