Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



tidebön app. Nu finns det en app för tideböner också på svenska. Tidegärden kan laddas ner för både läsplattor och smartphones. 25.1.2012 kl. 11:19

andligt liv på webben mediepris. Andligt liv på webben-projektet har tilldelats utmärkelsen Årets kristna mediegärning. Utmärkelsen ges av Kristna medieförbundet. 25.1.2012 kl. 16:00

Tammerfors domkapitel församlingsfusion. Kyrkostyrelsens plenum har godkänt Tammerfors domkapitels initiativ om att ändra församlingsindelningen i Tammerfors. 25.1.2012 kl. 09:36

prost Store Granlund. Biskop Björn Vikström har beviljat prostetiteln åt tjänstlediga kyrkoherden i Vasa svenska församling Tor-Erik Store och kyrkoherden i Esse församling Kaj Granlund. 24.1.2012 kl. 09:11

Herrens bön Fader vår Vår fader. Varför vill nästan ingen finlandssvensk församling ta till sig den nyaste översättningen av Herrens bön? 22.1.2012 kl. 08:00

Hangöskolan Folkhögskola. Den evangeliska folkhögskolan i Hangö och den evangeliska folkhögskolan i Österbotten är sedan årsskiftet sammanslagna till en gemensam skola. 20.1.2012 kl. 08:38

Miljödiplom Grankulla. Grankulla kyrkliga samfällighet har ökat sin miljömedvetenhet och har som den elfte församlinngen i Borgå stift fått kyrkans miljödiplom. 21.1.2012 kl. 00:00

Ylva Eggehorn, KU. Den svenska författaren Ylva Eggehorn kommer att vara huvudtalare vid förbundet Kyrkans Ungdoms (KU) sommardagar. Evenemanget hålls i år i Jakobstad den 9–10 juni. 20.1.2012 kl. 09:00

Den 20 januari 1156 dräpte bonden Lalli biskop Henrik på isen till Kjulo träsk. I dag firas hans minnesdag såväl i Rom som i Finland. 19.1.2012 kl. 10:34

Kandidater från öst och väst börjar strömma till på Valtorget. Bland deras intressefrågor finns kanske just din? Här är platsen för alla som bryr sig! 17.1.2012 kl. 14:01

Daniel Jakobsson blogg ungdomsarbetsledare låtskrivare. Vill du skriva en låt med mig? frågar Daniel Jakobsson på sin blogg. Han har som mål att lansera en nyskriven låt varje vecka. 18.1.2012 kl. 10:02

kyrkomöte kandidater. En webbsida som presenterar kandidaterna i valet av nytt kyrkomöte för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har öppnats. 18.1.2012 kl. 12:55

Lär dig spanska i Nykarleby nästa höst och åk som volontär till Nicaragua på våren. Där är Kristliga Folkhögskolan i Nykarlebys nya linje i ett nötskal. 17.1.2012 kl. 15:23

Finlands nya ambassadör på Island Irma Ertman tycker att nationen verkar ha klarat både vulkanutbrott och ekonomisk katastrof. 17.1.2012 kl. 11:48

Ad Lucem Nina Österholm. Kyrkpressens redaktör Nina Österholm är ny chefredaktör för tidskriften Ad Lucem. 17.1.2012 kl. 10:54

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01