Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



Egyptiska myndigheter har censurerat programproduktion och direktsändningar från SAT-7 i Kairo. 4.11.2015 kl. 10:06

sanni grahn-laasonen. I statsmaktens hälsning på kyrkomötet tackade Sanni Grahn-Laasonen församlingarna för deras insatser i flyktingarbetet, framför för den nödkvartering de ordnat. 4.11.2015 kl. 08:11

Kyrkomötet. Undervisningsministern lyfte fram behovet av en reform av den omfattande kyrkolagstiftningen. 4.11.2015 kl. 08:02

Med rösterna 3– 97 förföll ett iniativ om en förändring i kyrkolagen som skulle göra det möjligt för förtroendevalda att delta i församlingsrådets möte via en videotjänst online. 3.11.2015 kl. 19:23

Kyrkomötet. I sitt tal då kyrkomötet öppnades lyfte ärkebiskop Kari Mäkinen fram att flyktingkrisen inte finns hos oss, utan i de länder därifrån människor flyr. 3.11.2015 kl. 12:57

Kyrkpressen var med på ett av Svenskfinlands mest efterlängtade veckoslut: Höstdagarna. 2.11.2015 kl. 15:30

kredu. Kristliga folkhögskolan i Nykarleby, Kredu, inleder ett samarbete med Seurakuntaopisto. Målet är att på sikt trygga den svenskspråkiga kyrkliga utbildningen av barnledare. 2.11.2015 kl. 14:03

kyrkans utlandshjälp. 2011 samlade finlandssvenskar ihop pengar via Kyrkans Utlandshjälp för att bygga en skola i demokratiska republiken Kongo. Nu avslutar Utlandshjälpen sin verksamhet i landet. 2.11.2015 kl. 12:49

kongo . Fem anställningar avslutas genom uppsägning och två genom övergång till pension. Många fler berörs. 30.10.2015 kl. 13:11

vikström. De som mister landsmän mötte dem som tar emot. Kyrkoledarna höll krismöte om flyktingströmmen i Europa i går. 30.10.2015 kl. 10:04

åbo svenska församling. Är det något som en präst eller kantor inte måste göra i en gudstjänst så ska de inte heller göra det. Det är filosofin i Åbo svenska församling, där frivilliga är med och både planerar och genomför söndagens gudstjänster. 28.10.2015 kl. 07:00

diakoni. I det lilla samhället Torestorp i södra Sverige samlas en grupp kvinnor regelbundet för att sticka sjalar och be för personen som ska få sjalen. 29.10.2015 kl. 10:28

Kyrkomötet. Idas sommarvisa hör till de sex psalmer som strukits av kyrkomötets handboksutskott. Under nästa veckas session antingen godkänner eller förkastar kyrkomötet utskottets slutgiltiga förslag till tilläggspsalmer. 27.10.2015 kl. 13:44

FMS. FMS skjuter till med eget kapital för att kunna fortsätta sina projekt inom utvecklingssamarbete fram till slutet av den avtalsperiod som sträcker sig till slutet av 2016. 26.10.2015 kl. 16:06

På grund av sjunkande lyssnarsiffror har ett omfattande utvecklingsarbete påbörjats på Radio Vega. I vilken mån radioandakterna påverkas av reformen är ännu oklart. 26.10.2015 kl. 13:12

PREPPERPRÄST. När Sverige inte hade ett enda stridsflygplan att sända upp då Ryssland övade kärnvapenanfall gick det upp för prepperprästen Jonas Ahlforn i Örebro att det inte räcker att bunkra upp toalettpapper som förberedelse för en samhällskris. 29.9.2022 kl. 11:00

BORGÅ STIFT. Efter pandemin har det varit svårare att få till dop. Begravningar och minnesstunder har förändrats. Vid prästernas synodalmöte i Åbo sade biskop Bo-Göran Åstrand att kyrkan inte blir som förut – också dess särställning som folkkyrka ifrågasätts nu i riksdagen. 29.9.2022 kl. 00:00

SYSKON. Kjell Westö och Mårten Westö är bröder, författare och spelar i samma band. De har ärvt ett depressivt stråk, men hanterar det på olika sätt. Den ena är intensiv, den andra är lugn. Den ena ber ibland, den andra köpslog en gång med Gud och blev avslöjad som spelare. 28.9.2022 kl. 10:38

BORGÅ STIFT. 21-åriga Moa Eklund har skapat logon för Borgå stifts hundraårsjubileum. – Sedan jag flyttade till Helsingfors har jag fått upp ögonen för gemenskapen i stiftet, säger hon. 26.9.2022 kl. 19:09

KRISTEN BILDKONST. Den svensk-israeliska konstnären Birgitta Yavari-Ilan åkte för 50 år sedan ut ur Vetlanda i Småland i sin ljusblå Volkswagen för att bosätta sig i Jerusalem. För en generation i Norden har hon stått för ett kristet bildspråk kring tro, kärlek och glädje. 27.9.2022 kl. 19:00