Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



livshistoria. Dage Härus är säljaren och företagaren som bokdebuterar vid 86. Han vill dela med sig av den kunskap han samlat under sin långa karriär, där självförtroende, entusiasm och nåd är tre nyckelingredienser. 1.6.2017 kl. 10:35

sley. Prästvigning av finländsk medarbetare vållar internationell oro. 29.5.2017 kl. 16:21

musik. Sopranen Minna Nyberg har levt sig in i 1600-talsnunnan Mariana Alcoforados liv. 24.5.2017 kl. 11:06

förtjänsttecken. Under kyrkodagarnas festmiddag i Åbo på lördag kväll agerade biskop Björn Vikström presidentens förlängda arm och dela ut två förtjänsttecken. 20.5.2017 kl. 22:44

Kyrkodagarna. Finlands asylpolitik var ett hett diskussionsämne på Kyrkodagarna. Biskopen har undertecknat medborgarinitiativ och uppmanar andra att bekanta sig med initiativet. 20.5.2017 kl. 18:37

flyktingpolitik. Statsminister Juha Sipilä är beredd att höja antalet kvotflyktingar som Finland tar emot. 20.5.2017 kl. 10:19

Helsingfors. 4000 sångare i närmare 300 körer och musikgrupper från hela landet deltar under veckoslutet i Kyrkans musikfest i Helsingfors. Festen öppnades storslaget på Senatstorgets trappor på fredag kväll. 19.5.2017 kl. 19:55

beslutsfattande. Demokratin i stiften försämras om stiftsfullmäktige slopas. Det säger stiftsfullmäktiges ordförande Heidi Juslin-Sandin. 19.5.2017 kl. 15:19

biskop. Borgå stifts Björn Vikström bekräftar att han ämnar lämna över biskopsstaven efter ungefär tio år i ämbetet. Något han gick ut med redan när han vigdes till biskop i november 2009. 17.5.2017 kl. 16:27

profilen. Föräldrarna gav bort henne och adoptivmamman misshandlade henne. För fem år sedan inledde Lena Salo en process som resulterade i att hon kunde försonas med sin barndom och förlåta sina föräldrar. 17.5.2017 kl. 14:33

Helsingfors. Då nomineringstiden för kandidater i biskopsvalet i Helsingfors stift gick ut på måndagen hade tre kandidater ställts upp. 16.5.2017 kl. 10:54

orgel. Efter en tystnad på snart sextio år tar orgeln som Gustav Normann tillverkade för sockenkyrkan i Karleby 1879 ton igen. Den står nu rekonstruerad och återinvigd i all sin glans i Marie begravingskapell i staden. 16.5.2017 kl. 10:50

kyrkan. Frälsningen, människan och skapelsen är inte till salu. De teman som diskuterades när representanter för världens lutherska kyrkor samlades i Namibia beskriver kyrkornas utmaningar på olika håll i världen. 15.5.2017 kl. 16:00

Helsingfors. Målet är en avkastningen på samfällighetens tomter på tre procent, i stället för fem procent som befarats. 15.5.2017 kl. 10:53

Kyrkomötet. Situationen vid kyrkomötet förra veckan, när Leif Nummela avbröts av ordförande Kari Mäkinen i sitt anförande, har väckt diskussion. Nu har Kari Mäkinen kommenterat det som hände. 12.5.2017 kl. 09:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23