Kvinnan i flaskan

Ledare. Den största förändringen i finländarnas alkoholvanor har skett bland kvinnorna. När männen dricker dubbelt mer än för 40 år sedan, dricker kvinnorna sex gånger mer än förut. 23.7.2010 kl. 00:00

Jan Lindström

Helnykterism bland oss medelålders mammor är numera betydligt ovanligare än den var bland våra egna mödrar på sextiotalet.

Moralmuren som under tidigare decennier höll tillbaka kvinnors drickande föll definitivt med det nya millenniet, konstaterar forskare Heli Mustonen i Institutet för hälsa och välfärds antologi Suomi juo (2010). Boken är flera forskares grundliga kartläggning över våra alkoholvanor. Mustonen skriver att de kvinnokohorter som tidigare slog vakt om en traditionell och principiell nykterhet nu passerat den övre gränsen på 69 år för undersökningen och ersatts med generationer av kvinnor med en mera liberal syn på alkoholbruk.

Suomi juo avslöjar en intressant skillnad. Orsaken till att folk tackar nej till alkohol klassificeras i en av undersökningarna i grupper med olika motiv. En av grupperna motiverar sin nykterhet med oron för att tappa kontrollen eller för att de druckit för mycket tidigare. I den här gruppen är männens andel dubbelt så stor som kvinnornas. Något tillspetsat sagt dricker kvinnor alltså mer än någonsin, men bekymrar sig inte för följderna. Männen dricker också mer, men inte lika mycket mer, och de oroar sig allt mer över var drickandet kan sluta.Vad beror kvinnornas attityder på? Det här förbryllar också forskarna. Den finländske mannens alkoholism är väl bekant som myt och smärtsam vardag. Har vi en kvinnlig repris att vänta? Spåren som syns i de orosbetingade svaren andas ju en historia av ”been there, done that” – varit där, sett det.

Samtidigt visar
den färska rapportboken att det också är kvinnorna som lider mest av andras drickande. Tolv procent av kvinnorna, jämfört med fyra procent av männen, uppger att deras liv påverkas allvarligt av någon anhörigs drickande. Det betyder att femtonåriga Siri och 69-åriga Anja, som båda tycker att det är jobbigt att och när en närstående dricker, delar känslan med 200 000 andra finländska kvinnor.
En av deras medsystrar kommer anonymt till tals i tidningen Syd-Österbotten häromveckan i en artikel med anledning av att vårdkliniken Pixne håller semesterstängt. Kvinnan är anhörig till en man som varit alkoholist i tiotals år. Hon berättar att juli är den tuffaste månaden både för den som dricker och för de anhöriga. Semester kan vara himmel men också ett rent helvete.

Att ställa frågan ”har du problem med spriten?” sitter så väldigt hårt åt också när den känns alltmer befogad. Kanske är det den fallna moralmuren som gör att vi fegar ur och inte frågar rent ut hur det riktigt är ställt. För är det inte att lägga sig i andras angelägenheter. Är det inte att moralisera och förvärra, förstöra en vänskap.
Den raka hälsning kvinnan i Syd-Österbotten ger vidare borde kunna skingra moraldimmorna. Den lyder: Det sista folk ska göra när de ser att någon har problem med spriten är att vända dem ryggen. De som är närmast, på jobbet och i vänskapskretsen, borde våga fråga hur det är om de märker att någon dricker för mycket. När den drabbade märker att andra ser missbruket vågar han eller hon erkänna det också för sig själv och kanske välja att söka hjälp. För det finns hjälp att få.

När moralens väktare har stigit åt sidan står de ansvarsfulla vännerna kvar, kvinnor och män.
Att fråga är att bry sig.
Att fråga sig själv är lika viktigt.

May Wikström



Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47