Kvinnan i flaskan

Ledare. Den största förändringen i finländarnas alkoholvanor har skett bland kvinnorna. När männen dricker dubbelt mer än för 40 år sedan, dricker kvinnorna sex gånger mer än förut. 23.7.2010 kl. 00:00

Jan Lindström

Helnykterism bland oss medelålders mammor är numera betydligt ovanligare än den var bland våra egna mödrar på sextiotalet.

Moralmuren som under tidigare decennier höll tillbaka kvinnors drickande föll definitivt med det nya millenniet, konstaterar forskare Heli Mustonen i Institutet för hälsa och välfärds antologi Suomi juo (2010). Boken är flera forskares grundliga kartläggning över våra alkoholvanor. Mustonen skriver att de kvinnokohorter som tidigare slog vakt om en traditionell och principiell nykterhet nu passerat den övre gränsen på 69 år för undersökningen och ersatts med generationer av kvinnor med en mera liberal syn på alkoholbruk.

Suomi juo avslöjar en intressant skillnad. Orsaken till att folk tackar nej till alkohol klassificeras i en av undersökningarna i grupper med olika motiv. En av grupperna motiverar sin nykterhet med oron för att tappa kontrollen eller för att de druckit för mycket tidigare. I den här gruppen är männens andel dubbelt så stor som kvinnornas. Något tillspetsat sagt dricker kvinnor alltså mer än någonsin, men bekymrar sig inte för följderna. Männen dricker också mer, men inte lika mycket mer, och de oroar sig allt mer över var drickandet kan sluta.Vad beror kvinnornas attityder på? Det här förbryllar också forskarna. Den finländske mannens alkoholism är väl bekant som myt och smärtsam vardag. Har vi en kvinnlig repris att vänta? Spåren som syns i de orosbetingade svaren andas ju en historia av ”been there, done that” – varit där, sett det.

Samtidigt visar
den färska rapportboken att det också är kvinnorna som lider mest av andras drickande. Tolv procent av kvinnorna, jämfört med fyra procent av männen, uppger att deras liv påverkas allvarligt av någon anhörigs drickande. Det betyder att femtonåriga Siri och 69-åriga Anja, som båda tycker att det är jobbigt att och när en närstående dricker, delar känslan med 200 000 andra finländska kvinnor.
En av deras medsystrar kommer anonymt till tals i tidningen Syd-Österbotten häromveckan i en artikel med anledning av att vårdkliniken Pixne håller semesterstängt. Kvinnan är anhörig till en man som varit alkoholist i tiotals år. Hon berättar att juli är den tuffaste månaden både för den som dricker och för de anhöriga. Semester kan vara himmel men också ett rent helvete.

Att ställa frågan ”har du problem med spriten?” sitter så väldigt hårt åt också när den känns alltmer befogad. Kanske är det den fallna moralmuren som gör att vi fegar ur och inte frågar rent ut hur det riktigt är ställt. För är det inte att lägga sig i andras angelägenheter. Är det inte att moralisera och förvärra, förstöra en vänskap.
Den raka hälsning kvinnan i Syd-Österbotten ger vidare borde kunna skingra moraldimmorna. Den lyder: Det sista folk ska göra när de ser att någon har problem med spriten är att vända dem ryggen. De som är närmast, på jobbet och i vänskapskretsen, borde våga fråga hur det är om de märker att någon dricker för mycket. När den drabbade märker att andra ser missbruket vågar han eller hon erkänna det också för sig själv och kanske välja att söka hjälp. För det finns hjälp att få.

När moralens väktare har stigit åt sidan står de ansvarsfulla vännerna kvar, kvinnor och män.
Att fråga är att bry sig.
Att fråga sig själv är lika viktigt.

May Wikström



SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03