Diakoniarbetare saknar direktiv

Samhälle. Tiggarna blir allt fler i de finländska städerna. Också kyrkans diakoniarbetare står rådvilla inför deras bedjande blickar och en del efterfrågar klarare direktiv. 7.7.2010 kl. 00:00

Mao Lindholm

Det är fler än kyrkans diakoniarbetare som är osäkra på rätt inställning till tiggeriet. Att förbjuda tiggeri är ingen lösning.

Marja-Liisa Laihia, sekreterare för mångkulturellt arbete vid Kyrkostyrelsen, får ofta e-post eller samtal av församlingsanställda som undrar hur de borde förhålla sig till de fattiga vandrarna från öst. Enligt henne är utgångspunkten för diakonalt arbete att bemöta alla människor som likvärdiga, oberoende av etnicitet och religion.

– Tiggare har lika stor rätt till diakonal hjälp som andra. Kyrkan behöver inte följa kommunernas eller städernas princip för bemötandet av medmänniskor ifall deras linjedragningar uppfattas som etiskt tvivelaktiga.

För närvarande håller kyrkostyrelsen på att utarbeta ett ställningstagande i frågan som ska publiceras i augusti. Kyrkostyrelsen planerar även att göra upp direktiv till församlingarna. Hur och när det sker är ännu oklart. 

Matkassar och tudelning

I Borgå syns romska tiggare tidvis i gatubilden. Enligt diakonissan Irina Lemberg har församlingen inte hittills hjälpt dem på något sätt.

–  I synnerhet äldre berörs illa av att se dem. Själv känner jag mig tudelad i frågan. Tiggariet kan vara organiserat och det kan hända att de slantar som tiggarna skramlar ihop kan hamna i högre uppdragsgivares fickor. 

Eventuella åtgärder för tiggarnas väl har inte diskuterats i församlingen.

– Just nu är jag den enda diakonissan på jobb och vi har fullt upp med att klara av det som vi redan tagit på oss.

Lemberg tror inte att det är en lösning på problemet att förbjuda tiggeri. I stället hoppas hon att beslutsfattare på EU-nivå ska hitta ett sätt att hjälpa de rumänska tiggarna i deras hemland.

Enligt diakon Gerd Erickson i Vasa söker församlingen inte aktivt upp de tiggare som finns i staden. Däremot får de som självmant kommer till diakonimottagningen hjälp.

– Vi brukar ge tiggare med familj en matkasse. De är också välkomna till våra parkcaféer och övriga tillställningar. Övriga hjälpåtgärder är knepiga eftersom de är tillfälliga klienter utan fast adress.

Enligt Erickson är det svårt för diakoniarbetarna att hjälpa alla nödställda. Hon välkomnar aktuella direktiv från kyrkostyrelsen och ser det som viktigt att till exempel socialbyrån, församlingen, polisen samarbetar för att göra upp gemensamma spelregler och utbyta information.

– Om vi vet hur socialen och övriga instanser hjälper är det enklare att veta hur vi ska hjälpa.

Läs mera i Kyrkpressen 27/2010

Marina Wiik



psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07