Mångfasetterad tystnadsplikt

Teologi. Ifall tystnadsplikten i samband med själavård och bikt begränsas kan konsekvenserna bli betydligt mer omfattande än vad man skulle tro, skriver Bernice Sundkvist, professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. 27.5.2010 kl. 00:00

Sofia Jernström

I den diskussion som följt på uppdagade fall av pedofili förekommer både goda synpunkter och mindre genomtänkta sådana. En del bygger på felaktiga tolkningar, andra på ensidighet.

Jag noterar detta, men har inte för avsikt att här redogöra för fakta i fråga om tystnadsplikt för kyrkligt anställda. I stället vill jag lyfta fram vissa undanskymda frågeställningar som visserligen utgår från kyrkans/kyrkors själavårdspraxis, men som berör enskilda individer och som jag anser har betydelse även för samhällets välmående i ett långsiktigt perspektiv.

Den absoluta tystnadsplikten är unik för kyrkan och bygger på en mycket gammal tradition. Ofta nämns bikten i detta sammanhang, men också ett samtal som klassificeras som själavårdande samtal berörs av samma regler. Den tystnadsplikten har nu blivit ifrågasatt. Vad betyder detta för enskilda individer, och i förlängningen för den sociala gemenskapen i vårt samhälle?
Styrs inte av bestämda regler
Först vill jag problematisera frågan om bikt. Det finns en institutionaliserad form av bikt, som består av individens bekännelse och en därpå följande avlösning som teologiskt sett innebär ”Guds förlåtelse” och som kan upplevas som en befriande kraft i individens liv. Förlåtelsen återupprättar det brutna i människans gudsrelation, men en sådan tolkning innebär inte att mellanmänskliga konflikter sopas under mattan och att individen fråntas ansvar i sina medmänskliga relationer.

Nu kan emellertid bikten också ta sig andra uttryck än genom en färdigt formulerad modell för biktsamtal.  När människor berättat om sina upplevelser av bikt har det visat sig att ett samtal i den atmosfär som avlösningen ger uttryck för, låt mig kalla det en ”nådens atmosfär”, i själva verket har fungerat som bikt.

Ett själavårdssamtal styrs inte av bestämda regler, det kan utformas allt efter den hjälpsökandes frågor och behov. Själavårdaren kan därför inte förutse vilka frågor som aktualiseras om samtalet är gott och förtroendefullt. Det kan till exempel övergå i bekännelse av skuld och avlösning, men det kan också utan speciella formuleringar återge individen en sådan tillit till Gud som ger henne mod att möta livets realiteter.
Rum att hantera
det svåra
I pedofilidiskussionen betraktas problemen oftast utifrån kategorier som brott och straff, rätt och fel, hjälp att erkänna och ta ansvar med flera. Det sättet att diskutera döljer andra, viktiga frågor. Hur kommer en person fram till att erkänna sitt brott eller sin skuld så att den av kyrka och samhälle önskade förändringen sker?

Det är känt att människor inte förändrar sina ståndpunkter i en hast. Även om jag vet att min gamla livshållning inte är väl fungerande måste jag först ana ett nytt och bättre förhållningssätt för att sedan kunna ta till mig detta och öppna för förändring. Här behöver människan ett slags gränsområde, där den gamla livsberättelsen lever kvar samtidigt som hon tar till sig den nya. I detta gränsområde finns ambivalenta tankar och känslor som är helt naturliga i förändringsprocessen. Det är i detta gränsland själavårdssamtalet kan ge ett rum att hantera det svåra. Själavårdaren blir den samtalspartner med vilken det omöjliga får utsägas, nya tankar prövas, känslor ges utlopp för utan att de skadar andra. Tystnadsplikten ger individen det rum hon behöver tills hon är mogen att gå vidare på förändringens väg.
Gränsområde behövs
I den aktuella situationen kan såväl offret som förövaren vara den som behöver ett gränsområde för att förbereda sig för förändring. För vardera kommer livssituationen att förändras på ett anmärkningsvärt sätt om eller när det skedda blir känt. I många fall har personens hela liv styrts utifrån de upplevelser som en händelse i det förflutna medfört. Samtidigt förändras individens relationer till andra människor. Individens uppgörelse leder till att också familjens och närståendes livssituation påverkas.  Även för dem kan det krävas tid att bearbeta den nya situationen och acceptera den.

Jag frågar: om nu individen behöver hjälp på vägen till förändring, men vet att samtalspartnern kan anmäla brott, vart ska man då vända sig? Vem ska då stå tillsammans med de utsatta och svaga i nöden? Och jag menar att såväl offer som förövare är ”de svaga”. En utveckling i den riktningen att tystnadsplikten begränsas får betydligt mera omfattande konsekvenser än det vid en första anblick kan te sig. En sådan utveckling får teologiska konsekvenser för föreställningar om Gud och för synen på mänsklig existens. Men den får också konsekvenser för samhället, om inte någon kan erbjuda det tillfälliga gränsland för ambivalens som hör till växande och förändring. Det här diskussionsinlägget kan ses som en teologisk och själavårdsmässig belysning av undanskymda synpunkter, men det kan också ses som en påminnelse om det mänskliga livets sårbarhet och som en talan för de utsatta som är ensamma i sin nöd.

Bernice Sundkvist är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi.


Bernice Sundkvist



Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00

kyrkostyrelsen. Martina Harms-Aalto från Helsingfors blir Borgå stifts nya ledamot i Kyrkostyrelsens plenum. 16.5.2024 kl. 16:23

STATSSTÖD. Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna. 30.11.-0001 kl. 00:00

KYRKOMÖTET. Liberala storstadspräster öppnade debatten om samkönad vigsel i kyrkomötet. Biskoparnas kompromiss om dubbel äktenskapssyn fick stöd – men också kritik från både regnbågsfronten och de konservativa. 15.5.2024 kl. 10:35

musik. De närmaste dagarna många båten eller flyget till Sverige inför Taylor Swifts konserter i Stockholm. Varför börjar man lyssna till världens bästsäljande artist, Taylor Swift? Sofia Torvalds skriver om hur hon trillade ner i kaninhålet. 16.5.2024 kl. 11:51

Bok. Våra kroppar behöver föda. Vi behöver också föda för vårt själsliga liv. Birgitta Udd kombinerade behoven och skrev boken "Det smakar liv – Vardagstankar och recept". 15.5.2024 kl. 15:27

INGERMANLANDS KYRKA. Inom maj månad ska två av kyrkans missionsorganisationer förklara varför flera av deras anställda har prästvigts i en luthersk kyrka i Ryssland. Biskop Ivan Laptev i den ingermanländska kyrkan tycker ståhejet är märkligt. 14.5.2024 kl. 10:00

KYRKOMÖTET. Många nya delegater i kyrkomötet. De tunga frågorna som samkönad vigsel eller organisationsreform i kyrkan kommer upp på onsdag. 13.5.2024 kl. 20:10

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52

kyrkoherdeinstallation. Kristi himmelsfärdsdagen blev en festdag i Vörå församlingen då nya kyrkoherden Samuel Erikson installerades av biskop Bo-Göran Åstrand under högtidliga former. Och Vöråborna slöt upp, både kyrkan och församlingshemmet var välfyllda. 9.5.2024 kl. 16:15

folkmusik. Genom folkmusiken har Amanda Harald och Jacob Sundström fått kontakt med sina rötter. I en värld som präglas av snabba förändringar och ett globalt klimat märker de att också andra unga intresserar sig för det förflutna. 10.5.2024 kl. 13:15

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49