Det livsviktiga samarbetet

Ledare. I senaste nummer av Kyrkpressen ingick som bilaga den frikyrkliga tidningen Missionsstandaret.  I bilagans ledare, som hade rubriken ”Det omöjliga kan bli möjligt”, karaktäriserade Bo-Sanfrid Höglund detta som något historiskt och unikt. Som något som ännu för några år sedan hade varit omöjligt ur baptistsamfundets perspektiv. 29.4.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

En viktig orsak till att det omöjliga nu åtminstone delvis blivit möjligt förklarar Höglund med attitydförändringar såväl inom baptistsamfundet som inom folkkyrkan.Att Missionsstandaret nu ingick som en bilaga är ett konkret och stort exempel på förändrade attityder. Samtidigt är det säkert skäl att konstatera att attitydförändringarna inte är samtidiga. En del är snabbare att tänka i nya banor än andra. Detta gäller alla kyrkor och samfund.Konkret innebär detta att vi är i början på en process. Bara en början, men en god början.

Samma dag som Kyrkpressen med Missionsstandaret som bilaga utkom fick också prenumeranterna på pingstvännernas Korsets Budskap sin tidning.
Ett av många intressanta och viktiga inslag var den analys som chefredaktör Kenneth Grönroos gjorde under rubriken ”9 sätt att köra en församling i botten”.
En del av analysen var direkt eller indirekt relaterad till temat samarbete. Här några mellanrubriker: ”Församlingen har blivit inåtvänd och upptagen av att bevara och odla en ’kristen’ kultur”, ”Budskapet når inte fram”, ”Församlingen har inte skapat ramar för relationsbyggande”.

Även om allt fler allt oftare börjar inse behovet av mera samarbete också i kristna sammanhang möts sådana tankar också av misstänksamhet och motstånd.
En del av det motstånd som på olika håll funnits och fortfarande finns mot konkret samarbete av det slag som nu testas mellan Missionsstandaret och Kyrkpressen är en oro – kanske till och med rädsla – för att den profil som ger identitet och samhörighetskänsla blir oklar.
Om samarbetet kan byggas upp och förverkligas i ömsesidig respekt är oron och rädslan obefogad. Kan samarbetet inte byggas upp och föreverkligas i ömsesidig respekt är det å andra sidan inget samarbete.

I dag förefaller det i alla fall finnas en annan oro och rädsla som åtminstone i viss mån överskuggar det som gäller den egna identiteten: oron och rädslan för att allt som har att göra med kristendom och kristen identitet i allt högre grad hotas.
Inför den rädslan och oron framstår samarbetet som livsviktigt. De krafter som kristna har att kämpa med och mot är av den storleksklass och kaliber att ett brett kristet samarbete inte är endast viktigt utan livsviktigt.

Det är inte minst mot denna bakgrund som samarbetet mellan Missionsstandaret och Kyrkpressen blev aktuellt och det är mot denna bakgrund som samarbetet därför ska ses.
Viktigare än det som skiljer oss kristna i olika samfund åt är den gemensamma uppgift vi har: att på olika sätt förkunna Guds ord till dagens människor. Till vissa delar kan vi förmodligen göra det bäst på olika håll, medan andra delar bäst sköts i samarbete.

Det där med att hålla sig på sin kant har vi kristna varit mer än bra på. Nu skulle det gälla att bli lika bra på att hitta projekt som vi kan förverkliga gemensamt. Projekt som kan genomföras utan att någon upplever sin egen, identitetsskapande profil som hotad.

Stig Kankkonen



UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03